Att göra tillsammans är den enda vägen

Det är många som pratar om medskapande just nu. Det verkar som att fler och fler förstår att utveckling är något vi skapar tillsammans, det är ingenting som skapas av myndigheter för att sedan överföras till verkligheten. Laid Bouakaz, forskare i pedagogik vid Malmö högskola, skrev i Sydsvenskan för en tid sedan att ”Så länge Rosengårds problem diskuteras över huvudet på Rosengårdsborna kommer problemen att bestå”. Och det är klart vi håller med om det, eller hur!?

EL_Plantan_3_1041737v530x800

Socialt hållbar utveckling är ett begrepp som används för att beskriva den utveckling som vi vill se i våra städer. Människor som bor här ska ha rätt till en livsmiljö fri från diskriminering där ekonomiska, politiska, sociala och kulturella rättigheter respekteras. Vi når dit genom att exempelvis arbeta med antidiskriminering, integration, folkhälsa, mångfald, jämställdhet och barns rättigheter.

Och vi ska göra det tillsammans!

På Planteringen i Helsingborg gör vi det i form av stadsdelsutveckling. Vi har engagerat både boende och besökare, kvinnor och män i alla åldrar, ungdomar och barn i projekt som utgår från plantanbornas egna behov. Projekt ”Stadsdelsmammor” är ett sådant exempel. I projektet stadsdelsmammor utbildar vi kvinnor från stadsdelen för att de ska kunna hjälpa kvinnor och familjer i sin närhet, framför allt i kontakten med kommunens olika verksamheter. De gör detta genom att bilda sociala nätverk för kvinnor. Tillsammans med stadsdelsmammorna skapar vi strukturer som är inkluderande genom att stärka gemenskapen mellan människor i stadsdelen. Varför? Jo för att det behövs. Om du vill ha hjälp med saker i din vardag, och inte vet vem/vilken myndighet som kan hjälpa dig med vad, vem frågar du då? Jag slår vad om att du inte ringer kommunen i första hand. Du frågar dem i din närhet om de vet vart du ska vända dig. Kvinnor i stadsdelen Planteringen har i stor utstreckning låg social delaktighet. Översatt från byråkratiska så betyder de att de saknar någon utanför den egna familjen att umgås med. Det betyder också att de inte har någon utomstående att fråga om hjälp. Vi försöker lösa detta tillsammans med våra stadsdelsmammor.

Ett annat exempel är Planteringens Ungdomsråd. En grupp ungdomar (arton stycken för att vara exakt) som har engagerat sig för att göra positiva saker i området och förändra stadsdelens rykte i staden. De var en av medarrangörerna till förra årets stadsdelsfestival, som lockade uppemot 1000 besökare. I den här gruppen hittar du drivkraft och engagemang!!

Det är bra att ha experter, forskare, myndighetspersoner och kompetenta medarbetare när man jobbar för att skapa en positiv utveckling i en stadsdel. Vi kan sätta ramarna, hålla koll på destinationen, de ekonomiska förutsättningarna och följa upp, mäta och utvärdera. Men om de som bor i stadsdelen inte är med på tåget kan du lika gärna stanna kvar på perrongen. ’

/Malin Grahn Marksell, stadsdelsutvecklare från Helsingborgs stad

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s