Journalistik OCH kommunikation, inte eller

Co-creation kallar skaparna av almedalsbladet sättet att producera den här sajten. Och absolut, att samskapa är ett sätt att föra ut information, åsikter, journalistik.

I söndags deltog jag i ett seminarium här i Almedalen under rubriken ”Informationsklyftor – ett hot mot demokratin?” Seminariet arrangerades av Tidningsutgivarna och utgångspunkten var en sprillans ny undersökning från Retriever som gått igenom 15 miljoner (!) artiklar/inslag i svenska tidningar från 2011 till april i år. Det de undersökt var om antalet nyhetsartiklar minskat, om snuttifieringen i form av fler notiser ökat och om fler TT-artiklar publicerats för att fylla ut hålen i lokala medier när många mediehus skurit ner antalet journalister radikalt. Svaret på samtliga frågor var nej! Antalet nyhetsartiklar/inslag har inte minskat, det har inte blivit fler snuttar/notiser och det har inte blivit mer TT-material i lokala medier.

Trösterikt. Inte minst eftersom faktum kvarstår, det finns i dag betydligt färre journalister än det gjorde 2011.

Under söndagens debatt pratade vi bland annat om möjligheterna till medskapande (co-creation). Vad betyder sociala medier för journalisterna, hur använder vi på redaktionerna läsargenererat material. Jag tror det finns alla möjligheter för oss inom media att använda alla de experter och alla ögon och öron som finns därute. Det är förlegat att tro att vi som journalister klarar oss utan våra läsare/tittare/lyssnare och deras vilja att vara med och utveckla och förädla journalistiken.

Alldeles nyss var jag på Helsingborgs stads och Sveriges kommunikatörers seminarium om ”Staden som varumärke” där man diskuterade kommunikation som vägen för att skapa delaktighet hos invånarna. Helena Renström, marknadschef på Skellefteå kommun, berättade där hur Norran, den lokala tidningen som jag vet är stenhård i sin granskning av lokala makthavare, spelar en viktig roll som samhällsbyggare. Tuff empati, skulle man kunna kalla det. Som journalister ska vi lyfta på locken och hitta eländet. Men vi ska också lyfta fram de goda exemplen och inspirera människor att ta tag i saker. Blir det bara elände är det snart ingen som orkar ta del av traditionella medier.

På min arbetsplats, tidningen Hallå, har vi uttalat ett uppdrag att lyfta fram de positiva nyheterna.

På Sveriges Radio pågår en intensiv intern diskussion om hur man ska göra nyheterna mer konstruktiva och ge goda exempel och förslag på lösningar.

På seminariet om Staden som varumärke pratade Helsingborgs kommunikationsdirektör Micco Grönholm om vikten av att även kommunicera de problem som finns, att inte bara ”smycka grisen”.

Se där. Kommunikatörerna vill bli mer granskande för att öka sin trovärdighet. Journalisterna vill bli mer positiva för att öka sin relevans.

Bägge delar gynnar det demokratiska samtalet.

Och så lite co-creation på det!

Kersti Forsberg
Tidningschef,  tidningen Hallå
hallahelsingborg.se
@kerstifo

Toppbilden heter ”long range communication”; flickr photo by Midhras shared under a Creative Commons (BY-NC) license

Advertisements

One thought on “Journalistik OCH kommunikation, inte eller”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s