Alla inlägg av Almedalsbladet

Almedalens sista dag

Varje morgon har partiledarna intervjuats och på TV4 har Anders Pihlblad fört en dialog om vad det är som sägs med Marcus Oskarsson som gjort analyser av politikens innehåll.

Man kan tycka vad man vill om dessa analyser med elvispar, komik, banan som är omogen, mogen och avskalad, men ett är säkert och det är att det här gör politiken vardagsnära. Det är enkelt och lätt att förstå vad som sägs och Oskarsson gör politiken förstålig med bilder för alla människor. Jag hoppas och tror att med pedagogiken och attributen så kommer intresset att öka för politiken och fler och fler kommer att sätta sig in i samhällsfrågor. Nu har aktiviteterna ebbat ut för denna gång. Politiken fortsätter men lite semester behöver vi alla för att fylla på med energi. Säkert dyker Marcus Oskarsson, och kanske fler, upp i tvrutan för att bereda oss nya möjligheter inom politikens pedagogik framöver.

Författare: Ann-Charlotte Hammar Johnsson,
Riksdagsledamot Västra Skåne.

Hur får vi mer effekt av våra möten?

Så här i slutet av veckan kan det vara intressant att reflektera över våra möten. Vi tillbringar i snitt 30 procent av vår arbetstid i möten – högre chefer mer än så – men hälften av den tiden är ineffektiv. Det menar Micke Darmell, mötesexpert, föreläsare och författare som höll i ett seminarium i arrangemang av Svenska Möten.

Trots att möten utgör en så stor del av vårt arbete är det sällan vi lägger tid på att se på varför vi har möten, sa Micke Darnell, och påstod att mer än hälften av våra möten saknar syfte och mål. När han som konsult har arbetat med mötesstruktur i organisationer och företag har det lett till att vissa återkommande möten har strukits – syftet med dem var inte klart, eller så var det överspelat – och andra möten har tillkommit. Vid sidan av struktur är det också viktigt att reflektera över kultur och fysisk miljö för våra möten. Hur förbereder vi oss innan mötet? Hur gör vi för att landa i mötesrummet? Är det OK att ha telefonen på ljudlöst? Och hur ser den fysiska mötesplatsen ut? Det klassiska mötesrummet har inte ändrats väsentligt på femtio år, trots att våra arbetssätt har det.

Micke Darnell avslutade med några tips:

  • Se över syfte och mål med mötet. Syftet ska svara på frågan varför och tala till känslan, målet handlar om det man konkret vill uppnå med mötet.
  • Låt den mest introverte bestämma när mötesdagordningen ska gå ut – vi behöver alla olika mycket tid för att förbereda oss.
  • Inled med att läsa upp syfte och mål. Avsluta med att summera resultat och beslut.
  • Reflektera över vad vi gjorde bra under mötet – så mycket av vår tankeverksamhet fokuserar på det som inte gått bra. Reflektera också själv över ditt eget bidrag.
  • Byt gärna mötesmiljö  – det främjar kreativiteten.
  • Bord tillför sällan något till ett möte! Men en ring av stolar kan väcka tveksamhet hos många. Be istället alla ta en stol och sätta den hur de vill – det brukar bli en ring!

Författare:  Åsa Berglund, Internationell samordnare,
Helsingborgs stad.

Fler kommuner borde följa Helsingborgs goda exempel

Idag är det Moderaternas dag i Almedalen. För oss moderater finns ett antal politiska ingångsvärden som vi inte kompromissar med, ett utav dem är ordning och reda i ekonomin.

På flera håll i kommunsverige är den ekonomiska utmaningen stor och samtidigt visar den demografiska utvecklingen på en framtid där allt färre personer ska försörja allt fler. Det innebär inte minst att den kommunala vården står inför stora utmaningar. För att möta den utvecklingen krävs flera åtgärder och en av de allra viktigaste är att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Digitalisering och innovation bidrar inte enbart till ökad effektivitet inom välfärden, utan är också en förutsättning för att sänka kostnaderna på lång sikt.

I Helsingborg, Sveriges IT-kommun 2015, är digitalisering en självklar del av alla stadens verksamheter. Framförallt när det kommer till välfärdsverksamheterna – skolan, vården och omsorgen. Vi arbetar strategiskt med att inspirera och stimulera stadens olika verksamheter, från förskola, skola och äldre till stadsbyggnad och miljö, till att med hjälp av digitala tjänster förbättra kvaliteten och servicen till helsingborgarna.

Digitalisering och allt det för med sig påverkar naturligtvis mer än enbart kommuners ekonomi. Det skapar möjligheter för nya typer av undervisningsmetoder i skolan, nya möjligheter att effektivisera och individanpassa äldrevården, ökar stadens attraktivitet som turistmål och bidrar till ökad tillgänglighet i olika former för både invånare och besökare. Genom att anamma de möjligheter digitalisering och internet för med sig kan man skapa en attraktiv stad som står stark i hög konkurrens.

I Helsingborg vet vi att det är nödvändigt att använda internets alla möjligheter för att skapa en attraktiv stad för invånare, företag och besökare. Därför har jag och Blågröna Helsingborg varit tydliga med att Helsingborg både ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur och vara ledande i att ta tillvara internets alla möjligheter i stadens verksamheter, inte minst skola, vård och omsorg. För att värna långsiktigt god ekonomi och utveckling av centrala verksamheter bör fler kommuner följa Helsingborgs goda exempel.

Peter Danielsson (m) kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg

Jordbruk och mat i Almedalen

160706 almedalen matkampen

Hur kan vi öka vår livsmedelsproduktion och möta den växande efterfrågan på svensk mat som vi nu kan se hos konsumenterna? Det är en av många viktiga frågeställningar som belyses under Almedalsveckan.

Att stärka konkurrenskraften i jordbruks- och livsmedelssektorerna ser jag som helt avgörande för att nå framgång. Det omfattar många olika spår – till exempel regelförenklingar, minskad administration och sänkta kostnader.

Ett problem i sammanhanget är de särkrav vi i Sverige ofta ställer på våra verksamheter. Ibland sker det genom svenska lagar och regelverk, men kan också ske genom så kallad ”gold plating” – att svenska myndigheter övertolkar EU-regelverk på att sätt som slår mot svenska verksamheter.

Ett aktuellt exempel som jag försöker lyfta i olika sammanhang gäller svensk lökodling och växtskyddsmedel mot ogräs. Den svenska ansvariga myndigheten, Kemikalieinspektionen, gör där en helt annan tolkning av regelverken än vad samtliga andra EU-länder gör, vilket betyder att ett växtskyddsmedel som är tillåtet i övriga länder nu inte längre får användas i Sverige. Det riskerar att helt slå ut den svenska odlingen. Det är dåligt både för konsumenterna och för producenterna, men också för miljön eftersom vi då tvingas importera lök från länder där man använder mycket mer växtskyddsmedel än vi gör i Sverige. Och tyvärr finns det fler exempel på odling som hotas på samma sätt.

Nästan all svensk lök odlas i Skåne eller på Öland så det här är viktiga frågor inte minst för Sydsverige.

Jag lyfter naturligtvis fram den här frågan i debatter och seminarier som handlar om livsmedelsfrågor – när jag till exempel debatterade den kommande livsmedelsstrategin med landsbygdsminister Bucht tog jag förstås upp exemplet.

Men Almedalen omfattar ju inte bara vanliga seminarier och debatter, utan även en del mer jippobetonade aktiviteter. Jag deltog till exempel i en matduell, ”Ma(k)tkampen” mot s-märkta profilen Stig-Björn Ljunggren. Vår uppgift var att ta fram varsitt förslag till recept, som kocklandslaget tolkade och tillagade, medan vi fick argumentera för varför just vår rätt skulle vinna. Publiken smakade, lyssnade och korade därefter vinnaren. Jag valde en ”vild slider” – en viltfärsbiff med svensk lök och lyfte i min argumentation fram just frågan om hotet mot den svenska löken.

Om man vill nå fram med sitt budskap tror jag att man ska försöka tänka just så – försöka lyfta frågan i oväntade sammanhang och därmed också förhoppningsvis nå ut bredare.

Snart är Almedalen över för i år, men frågan om löken, svensk odling och konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion lär återkomma på fler sätt och i nya sammanhang framöver.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Riksdagsledamot från Helsingborg och gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet

Engagera invånarna för att skapa meningsfulla platser i staden

1jessicaKarolina Skog, miljöminister med ansvar för stadsmiljöavtalen och Alice Bah Kuhnke, kulturminister inledde seminariet Social hållbarhet – hur får vi det att hända?

Social hållbarhet och att bygga en stad för alla är angelägna ämnen i Almedalen i år. Inte så konstigt eftersom vi står inför utmaningen att bygga 700 000 bostäder under de närmaste 10 åren. Flera stora utbyggnadsprojekt pågår runt om i landet, både i stadskärnorna samt i de omkringliggande stadsdelarna. Men hur gör vi det bra?

En central fråga är vilka lärdomar vi har gjort från tidigare byggperioder som de på 60- och 70-talen under miljonprogrammets era och hur vi nu får en möjlighet att rätta till tidigare misstag och rädda städer och områden som är eller varit utsatta.

Utmaningen är att utveckla städerna med fler bostäder och samtidigt skapa meningsfulla miljöer. Hur fyller vi glappen med innehåll mellan husen men också i husen och vem bestämmer vad innehållet ska vara?

Enligt Göteborgs stad är utmaningen att skapa goda fysiska förutsättningar för att det oväntade ska kunna hända. Och det finns mycket kunskap om vilken roll gestaltningen spelar och vilka värden den skapar. Inte minst i Göteborg och där de sedan några år tillbaka jobbar med Jubileumsparken i Frihamnen och som ska utvecklas från industrihamn till blanda stad. Området är en del i stadsutvecklingsprojektet Älvstaden. Jubileumsparken är en mötesplats som skapas av alla och för alla. En plats som först utvecklades med en strand, sedan en bastu och från i år finns också ett bad. I arbetet har de tagit hjälp av olika konstnärer som reflekterat och tolkat platsen när de skapade lekfull konst med vattenkonstverket Berget.

Ett annat exempel är Sundbyberg som inledde ett samarbete med konstnären Kerstin Bergendal i samband med utveckling och förtätning av Miljonprogramsområdet Hallonbergen. Kommunen hade misslyckats med tidigare dialogarbete vilket lett till många överklaganden av planer. De fick möjlighet att pröva en ny metod. Kerstin fick fria händer för dialog om stadsdelens nuvarande identitet och framtida utveckling. Målet var att införa deltagarnas perspektiv och förslag  i stadens planarbete.

– Att anlita en utomstående part ledde både till bättre dialog, kunskap om viktiga platser och dess betydelse för invånarna men också värdefulla förslag som var bättre än utgångsförslaget. De goda dialogerna ledde också till färre klagomål, säger Jonas Nygren, som var kommunstyrelsens ordförande i Sundbybergs stad under den här perioden.

Att lyssna och vara lyhörd för den lokala kunskapen som finns för en plats eller ett område är en förutsättning för att få människor att känna sig trygga och dela med sig av sina drömmar. Något att ta avstamp i för det fortsatta arbetet av utvecklingen av gestaltning och innehåll av våra platser.

Statens konstråd driver flera projekt som handlar om att producera offentlig konst i miljonprogrammets områden tillsammans med de som bor och verkar i området. Satsningen ska utgår från de boendes behov och önskemål för att stärka insatser inom kultur- och demokrati i områden med lågt valdeltagande. Målet är att genom konst och konstnärliga arbetsmetoder i stadsbyggnadsprojekt och utveckling av metoder för invånarinflytande.

I Helsingborg pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt både i de centrala delarna och i miljonprogramsområden. Gemensamt för dessa är också att de ska bidra till socialt hållbara områden. Ambitionerna är höga om att skapa attraktiva och spännande platser där människor vill vistas. Och det är jättebra, frågan är hur vi når dit. Hur skapar vi meningsfulla platser och innehåll och där invånarna vill vara och känner igen sig?

Vi har möjligheten att nu i ett tidigt skede involvera helsingborgarna i arbetet med att utveckla de gemensamma platserna och fylla dem med meningsfulla uttryck, inte minst i den offentliga konsten. Något som också kan bjuda på oväntade och lekfulla inslag. Jag vill se det hända på bred front i Helsingborg. Och om det utmanar och är möjligt så är det i Helsingborg.

Text: Jessica Engvall, Helsingborgs stad.

Öl med ministern

Min seniora kollega kunde inte åka. Jag blev skickad på en infrastrukturkonferens i Danmark. Jag hälsade på mannen som satt sig bredvid mig. ”Magnus” svarade han. Sen utspelade det sig en konversation som kvinnan på min andra sida fick sig ett gott skratt åt.

Jag: Vad jobbar du med?
Magnus: Jag är politiker.
Jag: Vad trevligt, vilket parti?
Magnus: Alltså, jag har precis slutat som Danmarks transportminister, jag är såhär (Magnus visar på ett obefintligt avstånd mellan två av hans fingrar) nära Anna Johansson, Sveriges infrastrukturminister.

Magnus Heunicke. Ex transportminsister i Danmark. Glöm inte det Kristin.

Så var jag för några veckor sedan på Danmarks motsvarighet till Almedalen, Folkemødet på Bornholm. Eftersom Magnus och jag inte har den bästa relationen var jag glad över att den nuvarande transportministern heter Hans Christian Schmidt. Denna gång skulle jag inte göra samma misstag. När jag kom in på seminariet och frågade vem Hans var så visade det sig att han stod precis bredvid mig. Perfekt. Men innan jag kunde fråga honom gällande en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör (som det sen visade sig att han var positiv till) så blev jag bjuden på öl och snacks. Så där var vi, jag och Hans, öldrickandes mitt på dagen, pratandes om HH och vår eventuella nästa träff, Nordisk Infrastrukturkonferens i Helsingborg den 30 november.

Och nu Almedalen. Enkelt. Jag kan ju det här med ministermöten. Öl och Öresund. Jag körde samma strategi med Anna Johansson, Sveriges infrastrukturminister. Anna är positiv till en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, hon är också positiv till att besöka Nordisk Infrastrukturkonferens. Men vårt samtal lyfte inte direkt. Troligtvis på grund av att vi inte hade någon öl. Nästa gång får jag ta med mig ett par flaskor själv. När det kommer till kritan så kan man ju faktiskt inte förvänta sig att bli serverad saker. Glöm inte det Kristin.

Författare: Kristin Magnusson, Kommunikatör, infrastrukturplanering, Helsingborgs stad.

Hans Christian Schmidt, Kristin Magnusson
Kristin och Hans Christian Schmidt.
Bild ovan: Kristin och Anna Johansson.

Men människan då?

Teknik, digitalisering, e-hälsa, välfärdsteknologi – begreppen är många och det låter ju så tekniskt…

Men var hamnar människan i detta virrvarr av tekniska termer? Har vi glömt bort medmänsklighet, värme och omtanke? Var är livskvaliteten?

Det är just det som är det fina i den digitala kråksången.

Vi tappar inte fokus på människan för att vi ser möjligheter med tekniken!

Och det finns många möjligheter för framtidens vård och omsorg med digitala och tekniska lösningar som verktyg. Med smarta lösningar kan vi underlätta vardagen men också ge kvalitet och trygghet för såväl kunder som kollegor.

Den tunga och fysiska omvårdnaden kan underlättas, med hjälp av olika tekniska hjälpmedel.

Mobila trygghetslarm, sängsensorer, digital tillsyn och nyckelfria lås ger en säkerhet för våra kunder och hjälper dem att vara mer självständiga. Mobilt journalsystem, digital signering och elektronisk nyckelhantering underlättar i jobbet för våra kollegor. Och ger tid över.

Det är just det som är poängen med tekniken, att kunna ge mer tid till samvaro där kollegorna i omsorgen ska kunna ägna sig mer åt kundernas sociala behov.

Teknik kan också användas i socialt syfte. På våra vårdboenden kan våra äldre läsa tidning och lägga patients på läsplatta. Många mejlar och skypar med barn och barnbarn. Det finns filmdukar, projektorer, clevertouch och google-cykel – för att ta del av världen utanför. I samarbete med stadens kulturella instanser kommer vi till hösten visa teater och konsert live – via skärm på våra boenden. Det vill säga, våra hyresgäster kan från sin egen sköna soffa få uppleva föreställningen samtidigt som den spelas på teatern i stan. Det ger livskvalitet!

Detta och mycket mer kan också vara ett sätt att attrahera framtidens kollega inom vård och omsorg. Prognoser säger att det i Sverige kommer att fattas 100 000 kollegor i omsorgen år 2023. Vi måste hitta sätt som lockar dagens och framtidens ungdom. Kanske når vi en bit på vägen med bra digitala förutsättningar där det tunga, fysiska jobbet underlättas och det finns tid över till social samvaro? Och där vi kan vara medmänskliga, ge omtanke och bidra till livskvalitet för de vi finns till för?

Det tror jag!

Författare: Cecilia Röstin, kommunikationschef, vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad.