Alla inlägg av arne_drottningh

Kom ta mig långt härifrån

Olof Palme var den som startade Almedalveckan. När Olof Palme steg upp på ett lastbilsflak vid Kruttornet i Almedalen, sommaren 1968, skapade han där en nu nart 50-årig tradition av politiska tal.

Olof Palme var Sveriges statsminister 1969-76 och 1982-86. Olof Palme med familj sommarsemestrade på Fårö i trettio år.

Efter en hel intensiv vecka i vimlet bland 30 000 besökare i Almedalen beslöt vi oss för att lämna  visby och bege oss till Fårö. Vi ville se var det hela började.  Solen sken och Brandsta Citysläckers, kom ta mig härifrån strömmade ur högtalarna i bilen.  

Här ser du en helt annan del av Gotland så långt  och nära ifrån Almedalen och Visby du kan komma!

Bara bilder och inget snack.

image

image

image

 

image

image

image

image

image

image

image

image

image

 

Konkreta tips efter 7 år av dialog i Väsby

Dialog: konsten att tänka tillsammans genom att vara överens om att inte behöva vara överens…

Att bygga en stad med bra skola och omsorg, attraktiva bostäder och fina miljöer behöver ske i dialog med medborgarna. I Upplands Väsby har de hunnit testa flera olika metoder längs vägen. Nu vill de lära oss mer och dela med oss av erfarenheter i denna medborgardialog på plats i Almedalen. Väsby bjöd helt enkelt på en dialog om dialoger.

image

Det som var intressant med detta seminarium var att Upplands Väsby kommun vågade bjuda på så väl lyckade som misslyckade dialoger. All för många seminarier  i Almedalen handlar om att vissa upp hur man har lyckats och väldigt få vågar berätta om sina fel. Detta trotts att alla vet att det bästa sättet att lära sig något är genom egna och andras fel. Tänk om vi till nästa år kunde få fler seminarium med temat ”våra bästa fel och vad vi lärde oss av det”.

Det var även intressant att komma till ett seminarium utan biosittning utan ett stort värderingskors där en stor del av tiden ägnades åt att just föra dialog med de övriga deltagarna. Bra jobbat Väsby.

Fredrik Drotte, Stadsutvecklingschef, berättade om de Framgånsfaktorer som de kommit fram till under 7 års dialogarbete.

  • Syfte och mål med dialogen solklara.
  • Solklar påverkans grad – ge rätt förväntningar på vad dialogen ger.
  • Människor kommer inte till dig. Hitta de naturliga mötesplatserna.
  • Politiker och tjänstemän på plats. Förtroendefråga! En tjänsteman kan aldrig svara på varför politikerna fattat ett visst beslut.
  • Patentlösningar saknas. Välj metod utifrån metod.
  • En bild säger mer än 1000 ord.
  • All in. Gör det på riktigt. Dialog kostar  och kräver en uttänkt organinsation.
  • Att delta i dialog är svårt – utbilda! Kvantitativ erfarenhet är nödvändigt.

Det viktiga för Upplands Väsby är att våga fortsätta testa nya sätt att ha dialog på och inte ge upp om det inte blir som man tänkt sig. Mer erfarenhet och kunskap har även lett till att de har kunnat sätta fingret på de utmaningar som finns för att utveckla arbetet med att arbeta med dialog.

Utmaningar

  • Kompetensöverföring till nya politiker och tjänstemän.
  • Kunskapen som krävs för det mellanmänskliga mötet som sker under en dialog kräver erfarenhet och kunnig vägledning som är omöjlig att läsa sig till.
  • Struktur, kvalitetssäkring och utvärdering. Hitta mått på förtroendeskapande. (NKI)
  • Hitta till och locka svåra målgrupper som unga, barnfamiljer och invandrare.
  • Våga fortsätta att experimentera utan att trötta ut…

 

Intervju medBostads-, stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan i Öresundshuset

För tredje gången under Almedalsveckan besökte igår bostadsminister Mehmet Kaplan (S) Öresundshuset. Tillsammans med Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad, Kerstin Åkerwall, miljödirektör, Malmö stad, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad, Karolina Skog (MP), kommunalråd, Malmö stad, Tobias Olsson, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter och Anna Sander, chef forsknings- och innovationsstrategier på WSP Sverige AB diskuterades varför bostadsbyggandet är en viktig faktor för att skapa en integrerad, attraktiv och hållbar stad och hur vi bygger samman och läker staden samt bryter ned både fysiska som mentala barriärer.

– Vi har ett läge i Sverige där de nya bostäderna är för dyra. Ungbo och Funky rooms är konkreta och bra exempel där ungdomar får vara med att bygga, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad.

– Jag trodde knappt mina ögon när jag såg att ni hade fått det att gå runt. Ni har tagit in unga människor som varit med i byggandet av sitt område. Det är mycket positivt och viktigt, säger bostadsministern.

På onsdagmorgonen deltog Mehmet Kaplan i seminariet: Miljonprogramsområdet som motor i demokratiutvecklingen. Seminariet handlade om att var fjärde invånare bor i ett miljonprogramsområde. De finns över hela landet, men har samma utmaningar. Ingen har lyckats lyfta ett område och invånarna fullt ut.

– Miljonprogramsområdena är helt olika områden men de buntas oftast ihop. Vi ser att det finns saker som liknar varandra men mångfalden och olikheterna bidrar till olika utmaningar och då måste man gräva där man står och det tycker jag Drottninghög har lyckats bra. Man har verkligen slutat titta omkring sig och istället försökt göra nånting av situationen på plats, säger bostadsminister Mehmet Kaplan (MP).

I måndags deltog bostadsministern tillsammans med infrastrukturminister Anna Johansson i Sverigeförhandlingens seminarium i Öresundshuset om hur byggandet av en ny järnväg i Sverige inte bara innebär snabba och hållbara transporter utan också skapar andra samhällsnyttor som ökat bostadsbyggande. Varför vill regeringen bygga höghastighetsjärnväg, hur kan infrastruktur leda till ett ökat bostadsbyggande och vilka samhällsnyttor kan den nya järnvägen skapa?

Av Mattias Hennius
Pressansvarig Helsingborgs stad

Almedalen som kompetensutveckling

Tänk att få gå på kurs där det under en vecka ges 3487 föreläsningar av alla viktiga företag och organisationer i Sverige?  Är det inte drömmen då det gäller kompetensutveckling?

HFAB, Halmstads fastighetbolag använder Almedalen som den stora utbildningsinstasen för sina anställda. I stället för att skicka personal på kurs flera gånger under året på olika ställen i landet så väljer man att ta med medarbetarna till Almedalen. HFAB hade en dag då de själv hade seminarium och berättade om sin verksamhet. De andra dagarna har personalen möjlighet att gå på seminarium och föreläsningar. Träffpunkten och sambandscentralen under veckan är deras egen husbuss, en gammal bilioteksbuss som är ombyggd.

När bussen inte är i Almedalen använder de den då de träffar sina hyresgäster. Jag tar med mig hem idén om att gå på kurs i Almedalen till nästa år.

Renovera bättre genom att renovera mindre?

I många av landets miljonprogramsområden är den stora frågan om de som bor där idag har råd att bo kvar efter renoveringen. Går det att renover blligare eller blir det då sämre kavlitet? I botkyrka har man vänt på frågeställningen och frågat de boende hur myket har du råd att betala och hur mycket behöver vi renovera?

image

Lägenheterna i landets miljonprogrammsområden behöver renoveras. Nya kök som är anpsassade utifrån dagens krav på standard och helrenoverade badrum gör att hyrehöjning ofta hamnar på 30 % eller mer. I ett projekt ställde man sig frågan om totalrenovering verkligen är nödvändigt.

Det är Botkyrkabyggen som tillsamans med NCC har testat den nya modellen i ett hus. Varje familj bjöds in till ett samtal där man utgick ifrån en stor ritning av lägenheten. Utifrån ritningen pratade man om vad som måste göras som stammbyten, el och isolering. Man talade även med familjen om vad de ansåg behövde göras i lägenheten. Hyresgästen tycker kanske inte att man  behöver totalrenovera hela köket utan kan måla om luckor och ha kvar den gamla bänkskivan även om den är lite repig.

Det handlade även att titta på hela kostnaden för boendet. Om man byter ut vitvaror mot nya mer energieffektiva så blir hyran högre men elräkningen lägre.

En annan fördel är att de boende har kunnat bo kvar under renoveringen. Efter renoveringen har man inte nått upp till samma standard som i andra renoverade  lägenheter men en nivå som de som bor i lägenheten är nöjda med. Hyresgästerna i huset har uppskattat att de har haft möjlighet att påverka sin hyra efter renoveringen.

Detta är inte något som går att göra överallt men i några hus eller trappuppgångar.

Löplopp, grönsaksodling, husvagnar och stadsförnyelse

Hur kommer det sig att en projektledare för Helsingborgs två största och kanske Sveriges intressantaste stadsförnyelseprojekt jobbar så mycket med S´mileloppet där 1200 barn och ungdomar deltar eller köper en gammal husvagn och dessutom är med och odlar med de boende på Drottninghög? Detta ville vi ta reda på och ställde Anders Landsbo, projektledare för DrottningH och H+ mot väggen.

Grön Ide A Redigerad IMG_1738
Hur kommer det sig att du som har en bakgrund från byggbranschen och nu är projektledare för två stora stadsbyggnadsprojekt jobbar med så mycket annat?
Att förändra och utveckla hus i ett område är enkelt. Det har vi lång erfarenhet av och vi vet hur vi gör det. Däremot att även ha som mål att lyfta människorna i ett område och ta vara på det som är bra är en helt annan utmaning.
För att kunna ta var på det som är bra men även det engagemang som finns på Drottninghög så måste vi sammarbeta med de människor som bor och som besöker området. Det är de som bäst känner till hur det är.
En utmaning för alla stadsförnyelseprojekt är att behålla människors intresse och engagemang under planeringsfasen som kan pågå under 2-3 år, eller ännu längre.

Jag har haft som mål i projekt DrottningH att både arbeta här och nu på plats men även med långsiktig klok planering. Vi har gjort tvärt emot vad många andra renoverings- och förtätningsprojekt har gjort. De börjar ofta med att renovera husen och lägenheterna och sedan kommer de på att de även måste göra något med utemiljön. Vi har börjat med utemiljön och har sedan flera år stadsodling och förra året byggde vi Helsingborgs finaste lekplats med temat Prinsessor oh drakar. Det har gjort att vi har flera bra mötesplatser där både Drottninghögs borna och besökare träffas.

Drottninghögsdagen IMG_9383
Varför har ni och biblioteket under två åt tagit initiativ till en löptävling för tre skolor från tre områden?
Drottninghög har två grannområden, Dalhem och Fredriksdal och vi vet att barn och unga inte besöker varandras områden så ofta. Det ville vi ändra på genom att låta barnen och ungdomarna springa tillsamman genom varandras områden. Loppet visar även på hur vi arbetar genom att alltid jobba med kvalitet. Det innebär bland annat att deltagarna får nummerlapp, vi har riktig tidtagning och alla får en medalj efter loppet. Loppet visar även på att vi alltid försöker samverka så mycket som möjligt. Förutom kommunala verksamheter så är även Helsingborgshem, Rikshem, IFK Helsingborg och idrottsmuséet med.
Just nu är det Almedalsveckan och det har aldrig förr varit så många seminarier och utställare med fokus på stadsförnyelse och hållbart byggande. Varför är inte du i Almedalen?
Jag har varit där flera år tidigare, men i år har jag några duktiga medarbetar från projektet på plats. Vi jobbar utifrån mycket snack och mycket verkstad så därför är de i Almedalen inte så mycket för att berätta som för att visa hur vi arbetar.

Att du just nu läser Almedalsbladet är ju för vi på Drottninghög började med Drottabladet. Det är nu tredje gången som projekt DrottningH är med i Almdedalen. Vi har tidigare år berättat om hur vi har använt ungdomar och spelet Minecraft för att få hjälp att planera området. Vi har även berättat om hur skolan på DrottningH har arbetat för att bli en av de bästa skolorna i Helsingborg. Jag fick precis höra att skolinspektionen besökt Drottninghögsskolan och att det inte fanns något att anmärka på. Utan att skryta så är vi en av de stadsförnyelse projekt som haft en positiv utveckling under flera år.

image

Hur vet ni att det ni gör ger resultat?
Vi utvärderar och mäter hela tiden och tydliga mål som vi arbetar utifrån. Ett helt annat sätt att mäta är till exempel att Helsingborgshem 2008 betalade 2.5 miljoner för skadegörelse, klotter och nedskräpning. Idag ligger den siffran under 500 000. Det är färre som flyttar från Drottninghög och de som bor här känner sig mycket tryggare sedan projektet startade. Vi märker även att tidningarna nu skriver mest positiva artiklar om Drottninghög. Så var det inte för några år sedan.

Det gör att drottninghögsborna som alltid varit stolta över sitt område nu också gärna berättar var de bor.

Husvagnshäng och smaka på Helsingborg

Idag onsdagen den 1 juli är du välkommen på husvagnsmingel i vår husvagn  på Östercentrum mellan klockan 18-20. Vi vill prata dialog med just dig, skriva på Almedalsbladet och låta dig smaka på Helsingborg. 

image

Vi bjuder på smaker från vår region. Öl från Helsingborgs bryggeri, chips från Bjäre chips, Kullamust, sött och salt från Lakritsfabriken i Ramlösa och våra bästa helsingborgstips.

Miljonprogramsområdet som motor i demokratiutvecklingen

Var fjärde invånare bor i ett miljonprogramsområde. De finns över hela landet, men har samma utmaningar. Ingen har lyckats lyfta ett område och invånarna fullt ut. Vi har inte alla lösningar, men visar på exempel där vi tillsammans med invånarna gjort Drottninghög till en bättre plats?

Sedan 2010 pågar stadsutvecklingsprojektet DrottningH på Drottninghög i Helsingborg. Det som gör projektet speciellt är att det ska pågå under 20 år minst och att målet är att lyfta både området och människorna som bor där.

Dialog har funnits i fokus sedan starten av projektet och sedan 3 år pågar ett dialogprojekt som delfinansieras av Boverket. Projektet bygger på tidigare erfarenheter och heter Dialog 3.0.

Under ett  frukostseminarium talade Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande, Helsingborgs stad, Kersti Forsberg, journalist, Tidningen Hallå, Felicia Margineanu, författare och social entreprenör, Per Mosseby, direktör avdelningen för digitalisering på SKL och Mehmet Kaplan (MP), bostads- stadsutvecklingsminister om hur Sveriges miljonprogramsområden kan användas för att öka engagemang och demokrati.

image

Charlotte Hedlöf som arbetar i projektet började med att ta med alla på seminariet på en guidad tur på Drottninghög. Detta för att alla ska se och förstå var vi är och vad som är det bästa med Drottninghög.

image

Mehmet som har träffat drottaguiderna på Drottninghög, pekar på två viktiga faktorer i utvecklingen av miljonprogramsområdena. Det är viktigt att inte se alla områden som lika dana utan det gäller att se vad som är unikt med varje område. Människorna som bor i dessa områden är stolta och har många idéer på vad och hur förändringar ska göras. Mehmet berömmer Helsingborg eftersom man samarbetar med så många olika aktörer och inte försöker göra allt själv.

Peter Danielsson ser miljonprogramsområdena som i första hand en resurs. De ligger ofta på ett attraktivt läge och det har flera värden som kan utvecklas. Han menar även att det är viktigt att inte topprenovera så att de människor som bor där idag bli undanträngda. Det måste finnas möjlighet för att göra en boendekarriär i området. Vi använder dialog och medskapande för att vi behöver det så mycket.

Per menar att det är viktigt att både börja här och nu där man står men även att göra en långsiktig planering. Genom att jobba på detta sätt ger man människor möjlighet till engagemang.

image

 

Den andra delen av seminariet handlade om medias bild av miljonprogrammet. Media ger ofta sin bild av ett område utifrån negativa händelser och skriver gärna om problem och brott.

Förortsfelicia ville ändra på bilden av ett område och startade ett projekt där boende fick ta bilder från sitt område och publicera på nätet. Om människor får möjlighet att visa upp vad de gör så blir de mer motiverade och engagerade menar hon.

Tidningen Hallå är en gratistidning som finns i Helsingborg. De har bestämt sig för att publicera positiva nyheter som motvikt till den negativa medierapporteringen. Kersti  Forsberg är chefsredaktör på tidningen Hallå och menar att det finns ett önskemål från läsare att få läsa positiva nyheter från sitt närområde.

Drottabladet är en digital plattform där alla som vill kan skriva om det de vill. Ingen får vara anonym och alla ansvarar själv för sina texter. Det som gör Drottabladet speciellt är att dt inte finns någon läser inläggen innan de publiceras. Många resonerar så här – tänk om någon skriver  något dumt eller kränkande, Drottabladet tänker så här – tänk om ingen skriver något dumt eller kränkande. Under det år som Drottabladet har funnits så har det fungerat att ge  människor förtroende. Drottabladet är ett forum där de som bor och verkar på Drottninhög själv skapar sina nyheter. Det som gör drottabladet unikt är att ingen läser de texter som publiceras, den skapades på två timmar och kostar inget.

image

För att börja riktigt helsingborgskt började vi med att servera en bulle med bulle. En riktig frukost för en helsingborgare. För er som inte ännu vet vad en bulle med bulle är. Mehmet Kaplan åt sin första bulle med bulle och gillade det så bra så han tog en med sig.

Vad händer om segregationen blir större?

Ord som stadsförnyelse, stadsutveckling, integration och sociala investeringar duggar tätt på Almedalens olika seminarium.  Många vill peka på problem och samma personer vill visa sina lösningar. Men vad händer om man inte gör något? Nyfiken på ett ämne som det inte talas så mycket om och nyfiken på Mona Sahlin så gick jag för att lyssna på om det går att bygga bort våldsbejakande extremism.

Mona Sahlin, är  Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Vi vet mycket om ekonomisk och ekologisk hållbarhet men desto mindre om social hållbarhet. Staten har utsett en nationel samordnare mot våldsbejakande extremism.  Med tanke på vad som hänt i världen veckorna innan Almedalsveckan känns ämnet mycket aktuellt.

Mona börjar med att extremism är ett hot mot demokratin. Det finns politiker och journalister som inte vågar säga vad de tycker då de är rädda för konsekvenserna. Även om det finns ställen i världen där det är mycket värre än hos oss så är det redan hål i den. demokratiska väven menar Mona.  Höger- och vänster extremism samt jihadism är de tre fokusområdena. Mona menar att det handlar om grupper som anser att de har rätt att använda våld som en del av sin kamp. De ser det som att våldet är en del av deras försvar av sin ideologi.

I Sverig ser vi ibland olika på olika typer av extremism trots att det egentligen handlar om samma typ av våld. I Sverige ser vi dessutom en ökning av antal unga män som ansluter sig till IS.

Mona Sahlins uppdrag är att försöka hitta de unga som som finns i riskzonen. Många av de som söker sig till extrema organisationer är så kallade konvertiter vilket gör det svårt att identifiera de som är i riskzonen tidigt.

Den riktigt stora utmaningen är hur vi och inte extremorganisationerna ska vara först med att hitta de som är i riskzonen. Sveriges kommuner och andra organisationer måste dessutom ha metoder och en beredskap för att hjälpa de som är i riskzonen.

Mona Sahlin har ett uppdrag att ta fram en nationell strategi. Den kommer att redovisas fortlöpande och kommer att innehålla allt från stöd till lärare för att upptäcka risksignaler till en flerspråkig hjälptelefon dit oroliga  föräldrar och anhöriga kan ringa.

Det är lättare att rekrytera för extremismorganisationer i utanförskapsområden även om det finns extremister som är välutbildade.

”Det finns många vägar in i extremism men väldigt få vägar ut.”

 

 

Kvinnor drar fullt i Öresundshuset

3458 evenemang och 35000 besökare är Almedalsveckan i korthet men det visar även på den största utmaningen för alla arrangörer. Hur ska jag få just dig att komma till mig? Fräcka lokaler, gratis lunch och kända talare är några av vapnen i kampen om publiken.

Magdalena Andersson, finansminister
Karin Wanngård (S), kommunstyrelsens ordförande, Stockholms stad
Anneli Hulthén (S), kommunstyrelsens ordförande, Göteborgs Stad
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad.

image

Detta är kvinnorna som drog fullt hus i Öresundshuset på tisdag förmiddag. Temat var: Så bygger vi framtidens hållbara storstäder. Om den var enkönat på scen så var det desto mer blandat i publiken. Ett riktigt härligt evenemang där ett riktigt intressant ämne togs upp.

Intressant att se och höra hur en kvinnlig panel pratar om viktiga frågor. Utanförskap, segregation, trygghet och miljonprogramsområden kom självklart upp. Vill du veta vad som sades kan du se hela seminariet här.

Har du varit på något seminarium med bara kvinnor och män? Berätta gärna hur det var!