Men människan då?

Teknik, digitalisering, e-hälsa, välfärdsteknologi – begreppen är många och det låter ju så tekniskt…

Men var hamnar människan i detta virrvarr av tekniska termer? Har vi glömt bort medmänsklighet, värme och omtanke? Var är livskvaliteten?

Det är just det som är det fina i den digitala kråksången.

Vi tappar inte fokus på människan för att vi ser möjligheter med tekniken!

Och det finns många möjligheter för framtidens vård och omsorg med digitala och tekniska lösningar som verktyg. Med smarta lösningar kan vi underlätta vardagen men också ge kvalitet och trygghet för såväl kunder som kollegor.

Den tunga och fysiska omvårdnaden kan underlättas, med hjälp av olika tekniska hjälpmedel.

Mobila trygghetslarm, sängsensorer, digital tillsyn och nyckelfria lås ger en säkerhet för våra kunder och hjälper dem att vara mer självständiga. Mobilt journalsystem, digital signering och elektronisk nyckelhantering underlättar i jobbet för våra kollegor. Och ger tid över.

Det är just det som är poängen med tekniken, att kunna ge mer tid till samvaro där kollegorna i omsorgen ska kunna ägna sig mer åt kundernas sociala behov.

Teknik kan också användas i socialt syfte. På våra vårdboenden kan våra äldre läsa tidning och lägga patients på läsplatta. Många mejlar och skypar med barn och barnbarn. Det finns filmdukar, projektorer, clevertouch och google-cykel – för att ta del av världen utanför. I samarbete med stadens kulturella instanser kommer vi till hösten visa teater och konsert live – via skärm på våra boenden. Det vill säga, våra hyresgäster kan från sin egen sköna soffa få uppleva föreställningen samtidigt som den spelas på teatern i stan. Det ger livskvalitet!

Detta och mycket mer kan också vara ett sätt att attrahera framtidens kollega inom vård och omsorg. Prognoser säger att det i Sverige kommer att fattas 100 000 kollegor i omsorgen år 2023. Vi måste hitta sätt som lockar dagens och framtidens ungdom. Kanske når vi en bit på vägen med bra digitala förutsättningar där det tunga, fysiska jobbet underlättas och det finns tid över till social samvaro? Och där vi kan vara medmänskliga, ge omtanke och bidra till livskvalitet för de vi finns till för?

Det tror jag!

Författare: Cecilia Röstin, kommunikationschef, vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad.

Annonser

#VarförSkola med #Skolvåren och om hur det trendar i Almedalen

#Skolvåren startade i februari 2013 på Twitter med att fyra kvinnor fann varandra under sökhashtagen skola. Där och då myntades uttrycket #VarförSkola som sedan dess varit ingångsfrågan i all verksamhet #Skolvåren tar sig för.

Sedan starten byts den inre gruppen av initiativtagare ut successivt till att bestå av dem som för varje enskilt uppdrag #Skolvåren tar sig an bäst är lämpade utifrån kunskaper, kontaktnät och förmågor att driva #Skolvåren ännu lite längre fram, ännu lite högre upp i samhällsdebatten om skola, men framför allt – om livet i skolan och om ämnesinnehåll som vi önskar ska vara mer synkront med samtiden snarare än historisk bild av framtida kunskapsbehov.

I årets Almedalsvecka arrangerar vi fyra stycken Walk and Talk. Vi har ingen fast lokal för dessa vandringssamtal, men eftersom vi utgått från samma gatuadress sedan 2014 så är det promenadsträckan Skeppsbron 6 till utkiken vid Kärleksporten som är vår lokal. Till dessa WnT bjuder vi in att delta via sociala medier, twitter, facebook, snapchat, instagram och periscope, vilka är de plattformar vi använder förutom hemsidan skolvåren.se . Årets tema på samtalen är ‘Jag lyssnar på unga för…’ som vi samarrangerar med gruppen #flerunga. Vi har fått ett enormt gensvar i alla tänkbara organisationer med samma intresse för utveckling av utbildning för barn och ungdomar. Du kan alltså följa #Skolvåren på plats i Almedalen, live via facebook och periscope samt digitalt i alla sociala medier.

#Skolvåren är en ideell rörelse med en löst strukturerad medlemsformalia. Vill du bidra så gör du det med de kvaliteter och de förmågor du har som för rörelsen framåt. I #Skolvårens grupp hittar du pedagoger, skolledare, skolchefer, elever, företagare, politiker, föreningar och inte minst föräldrar. Att driva en organisation på det viset är relativt ovanligt men blir allt vanligare. För oss innebär det bland annat att vi kan driva vårt arrangemang i Almedalen likt ett professionellt uppbyggt företag eftersom kompetenserna finns i firman så att säga. Jante existerar inte, det är en starkt bidragande faktor till framgång. Den som vill göra egen karriär i skolfrågor trivs inte i #Skolvåren. I år märker vi att politikerna i Almedalen talar mycket om ett av våra ledord, tillsammans. #Skolvåren skapas av alla deltagare i debatten – i möten, där nätverk byggs, tankar provas och förställningar utmanas.

Vi har en grupp, i år åtta personer, på plats som sköter och roddar det synliga och praktiska arbetet med att driva arrangemanget Walk’n Talk, att knyta kontakter för framtida projekt, delta i samtalet på plats för utveckling och inte minst i politiken. Vi har två personer som har vad vi kallar fastlandssupporten som håller koll på de sociala mediernas flöde som rör #Skolvåren och ser till att rätt fråga går till rätt person i eller utan för #Skolvåren och att svaren kommer tillbaka till rätt personer.

Fastlandssupporten roddar med allt från vägval mellan seminarier, transporter under veckan, väderprognoser, håller hemsidan uppdaterad, klipper film, lägger ut och allra mest bistår vi med bakgrundinformation till nya kontakter som Mobila teamet knyter på plats i Visby.

Det finns en måhända populistisk önskan om att skola skulle kunna vara något annat än vad skola är idag. Dagens skola är inte dålig, men den är inte heller optimal för de som vistas där. Det finns utvecklingsmöjligheter. Det kan gälla allt från lektionsupplägg till arbetsmiljö för alla som vistas i skolan. För #Skolvåren är det en riktig dörröppnare att ställa frågan #VarförSkola. Frågan väcker nyfikenhet, irritation, lust och väldigt mycket engagemang.

Det är engagemanget från andra som gör #Skolvåren så framgångsrik, i Almedalen och i riket i övrigt alla andra veckor. Det är grundfrågan och intresset för att skapa en framtid som hänger samman med sin samtid som bidrar till att intresset ökar för vår verksamhet och för vårt sätt att driva organisation för utveckling.

Vi är stolta skolvårare. Tack vare Skolvåren träffas människor både irl och i sociala medier för att pröva tankar tillsammas, bygga nätverk och utvecklas. Vi kanske inte håller med alla men vi vill att alla röster ska höras, alla stenar ska vändas på och alla lösningar prövas för att bygga en skola som tar oss in i framtiden där varenda unge är viktig och får vara sitt bästa jag! För vi gör inte detta bara för oss, även om det är roligt. Vi gör det för eleverna, de som är unga idag, de som är samtiden och framtiden.

#Skolvåren i #Almedalen  2016

Du finner oss i sociala media
Twitter, Snapchat och Instagram  @skolvaren
Facebook  Blogg Hemsida

 

En knuff i rätt riktning

Några intensiva Almedalsdygn är över och från en fiskebod på Stora Karlsö kommer nu mina reflektioner.

Inför Almedalen funderade jag över hur otroligt mycket som hänt sedan förra årets Almedalsvecka. Och över att jag känner mig ovanligt berörd. Två frågor har för mig överskuggat allt annat – den stora flyktingvågen och arbetet med Sverigeförhandlingen.

Till Almedalen åkte jag med tre målsättningar:

1. Knyta minst tre nya kontakter som känns relevanta att följa upp under hösten.
2. Få med mig minst en god och genomförbar idé hem.
3. Skriva i Almedalsbladet.

Hur gick det då i Almedalen?
Den första dagen var jag svårflörtad! Tyckte det var mycket gammal skåpmat och att det tycks för mycket och görs för lite!Susanne Duvalls bild2

Men så infann den sig – Almedalskänslan. Känslan av att alla är på plats, att de viktiga frågorna lyfts och att det faktiskt händer saker. Tankarna började spinna och målen uppfylldes liksom av sig självt!

Med mig till fiskeboden (hoppas de hänger med ända hem till Rådhuset också) har jag:

1. Tre namn på personer jag mött, samtalat med och inspirerats av. Jag ser fram mot hösten då jag kommer att ringa ett samtal till Båstad, ett till Göteborg och ett till Linköping.

2. Idén som hamnat överst i bagaget handlar om att med största vänlighet knuffa människors beteende i en hållbar riktning, utan att ändra deras värderingar. Metoden kallas ”nudging” (ingen vedertagen term har utkristalliserats på svenska) och går att använda på de flesta beteenden med negativ miljö- eller hälsopåverkan.

En riktigt rejäl knuff i rätt riktning skulle man kunna säga att staten, genom Sverigeförhandlingen, gav Helsingborg i förra veckan då vi beviljades nästan 250 miljoner kronor till nya högkvalitativa busslinjer och till omfattande cykelåtgärder i form av nya säkra cykelparkeringar och cykelbanor. Så att ”nudga” för hållbara resor känns givet!

Mer om handslaget mellan Helsingborgs stad och Sverigeförhandlingen finner du här:

3. En publicerad artikel i Almedalsbladet!

Efter Almedalen känns det ovanligt påtagligt att det inte är spår, asfalt och fordon det handlar om. Infrastruktur är ett medel. Målet är att människan, såväl den som trampat den skånska myllan i generationer, som den som just pustar ut efter en vansklig färd över Medelhavet, ska må bra. För det behövs det ett friskt och välmående jordklot. Och jag lovar att jag ska knuffa så in i för att det ska må bra!

Knuff, knuff!
Susanne Duval
Infrastrukturstrateg i Helsingborgs stad

Innovationsdiskussioner i Visby

Hur kan man få in nya lösningar av produkter som man kan kanske inte ens vet finns? Det handlar om att förändra tänket vid inköp.

Den som preciserar vad den ska köpa ner på detaljnivå efter kända fakta kommer inte att få in nya lösningar för morgondagens behov. Den som däremot beskriver sitt användningsområde för produkten och vilken funktion som ska uppnås i öppna frågor kommer att ge sina medborgare nya möjligheter med nya material, tekniska lösningar och smart användning.

Entreprenörer och företagare får upp ögonen för att deras produkter och idéer kan vara lösningen inom ett helt annan användningsområde. Det kan också vara så att lösningarna finns men att företagen är ” osynliga” tack vare det sätt man efterfrågar varor och tjänster på inom det offentliga.

Innovativ papperskorg.

En produkt som redan finna och som kan ses av den som rör sig i Visby t e x vid Donners plats är papperskorgen som känner av när den behöver tömmas och signalerar detta. Grönt, gult och rött ljus. Papperskorgen är också en ljuskälla i miljön och innebär dömde en del av en trygghet. Tips till skånska orter i ett framtids – och hållbarhetsperspektiv.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson
riksdagsledamot Näringsutskottet
Skåne

FLYTTA ALMEDALEN

För elva år sedan besökte jag Gotland, Visby och Almedalsveckan för första gången. Sedan dess har jag varit här i flera roller – som studentpolitiker, lärare, privatperson och förtroendevald i Helsingborgs stad – och det ger mig anledning att reflektera över nästa steg för denna dialogfestival.

Under en onsdagförmiddag hinner jag bland annat spontant prata med en friskole-VD om vikten av att engagera koncernens skolor mer i mottagandet av nyanlända, en förening i Göteborg om deras erfarenheter av IOP samt en arkitektfirma som ritar på nya kollektiva, boendeformer.

Detta är alltså mellan de seminarier om bland annat klimatsmart mat, energiförsörjning, mer lärartid för varje elev och social hållbarhet i en tätare stad som jag besöker. Korta samtal varvas med långa resonemang.

Med denna ständiga dialog ser jag denna vecka som ett stort demokratiprojekt. Jag hoppas att fler kan ges möjlighet att bidra till och delta i de samtal som förs i Visby. För det handlar om det vi gemensamt äger och delar: vårt samhälle, vår vardag, vår framtid. Fler borde kunna få denna möjlighet, tänker jag.

Under flera år kunde vi läsa om att Almedalsveckan växte hela tiden. Antalet arrangemang blev fler och antalet personer som deltog växte. Rekord efter rekord. Det är bra och låt denna dialogfestival fortsätta växa, men inte bara som Almedalsveckan – utan även ute i hela landet och under fler veckor än i början av juli.

I Helsingborg finns det bland annat en pågående dialog med föreningslivet, en hearing om hbtq-frågor som genomfördes i höstas och en om barnens rätt som väntar, Campus Open som öppnar upp akademin till invånarna och etablerade mötesplatser för näringslivet. Detta är en bra start, men låt oss fortsätta och utveckla dessa dialoger – både i Helsingborg, men också i fler delar av Sverige.

Låt Almedalsveckans unika dialogform växa in till fastlandet – till regioner, kommuner och stadsdelar nära fler. Låt denna vecka växa – till en helg i oktober, en vecka i mars eller kanske en heldag i december. Låt oss demokratisera demokratin!

Författare: Marcus Friberg
Kommunalråd (MP), Helsingborgs stad.

Samverkan för att nå skolutveckling på vetenskaplig grund

Bildf3

Det var ett viktigt budskap på det seminarium som Ifous arrangerade tillsammans med sina partners Helsingborgs stad, Stockholms stad, Nacka kommun, AcadeMedia och Kunskapsskolan.

Öresundshuset var fyllt till mer än sista plats när Ifous VD Marie-Hélène Ahnborg klev upp på scenen under onsdagseftermiddagen

 -Jag ser hos landets lärare en törst och en längtan efter att arbeta på vetenskaplig grund, menade hon. Ifous arbete går ut på att minska gapet mellan forskning och praktik.

Hur man skapar en skola på vetenskaplig grund var också ämnet för det följande panelsamtalet.

-Lärarna måste få formulera frågorna för att det ska vara praktiknära forskning, menade Jonna Wiblom, forskarstuderande lärare.

Ifous FoU-ansvarige Karin Hermansson menade att det är just där som Ifous spelar en roll – De FoU-program som man driver utgår från lärarnas frågor och de blir arenor för forskare och praktiker att samverka, inte enbart samtala.

Vad krävs då mer för att åstadkomma ett Skolsverige där forskning och praktik sker i samklang?

Ett forskningsanslag i lärarutbildningen, ett eget vetenskapligt område med professionen i centrum, ämnesdidaktisk forskning och skapandet av förutsättningar tillsammans med ramverk och struktur från huvudmän dök upp som viktiga punkter.

Medverkade i panelsamtalet gjorde:

Lena Hallengren, Gruppledare och ordförande Utbildningsutskottet (s)
Maria Stockhaus, Riksdagsledamot (m)
Lena Adamson, Direktör, Skolforskningsinstitutet
Tony Mufic, Utbildningsdirektör, Stockholms stad
Marcus Strömberg, VD, Academedia
Jonna Wiblom, Forskarstuderande lärare, Stockholms stad
Karin Hermansson, FoU-ansvarig, Ifous

Samtalet modererades av Johan Olsson Swanstein från Helsingborgs stad.

Ifous är ett fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. Vi gör det genom att samordna praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet. Särskilt fokus läggs på utvecklingsområden som har stor betydelse för lärandet.

Text: Henrik Hamilton
Foto: Katarina Arkehag

bildf1Bildf2

På spaning i rosornas stad

Att trend- och omvärldsspana är absolut nödvändigt för att utveckla verksamheten i samklang med omvärlden. Almedalen är ett av många forum för spaning, men det räcker inte. I Helsingborgs stad omvärldsspanar vi alltid och på vård- och omsorgsförvaltningen likaså. Varje månad jobbar våra bevakare och analytiker med att ta fram en rapport från spaningar i Sverige, Europa och världen. Det kan handla om allt från aktuell forskning, politik, nyheter, ekonomiska rapporter, lobbyisters publikationer m.m. m.m.

Analytikerna lägger sin hand på spaningen som redovisas till mig, förvaltningsledningen och våra politiker i en fyrfältare. Det viktigaste beskriver dom i fältet för ”hög strategi och snabb handling”. Det passar oss i Helsingborg som hand i handske, eftersom vi vill utreda mindre och agera mer.

Ett av stadens mål är att utveckla digitaliseringens möjligheter och jag fick i uppdrag av Palle Lundberg, vår stadsdirektör, att trendspana tillsammans med några kollegor. Det landade i 14 trender och idag ska jag rikta in min spaning i Almedalen på bl a några av dom; autonomous cars, internet of everything och mediated reality.

– Vad har det med vård och omsorg att göra? Hur mycket som helst.

De kommer att förändra och utveckla kollektivtrafiken, färdtjänst och samhällsbetalda resor, kommunikationen med våra kunder, hjälpmedelssektorn och sist men inte minst möjligheten att som funktionsnedsatt ”vara med på stan” utan att nödvändigtvis vara fysiskt närvarande, om man inte vill eller kan.

Blir du nyfiken? Googla, fundera, reflektera och hör av dig så vi kan nätverka, analysera och utveckla tillsammans.

Du hittar en kortversion av vård och omsorgs senaste omvärldsspaning i nyhetsbrevet från juni på www.voffra.helsingborg.se

Britt-Marie Börjesson
Omsorgsdirektör
Helsingborgs stad

image1