Etikettarkiv: #almedalen

Tankar ska tänjas, inte tämjas

Almedalsveckan. Redan själva ordet är starkt laddat för både belackare och anhängare. Spektakel, skanderas i ena ringhörnan. Viktig mötesplats, hävdar de som medverkar i detta minutiöst mediabevakade arrangemang.

Oavsett ståndpunkt är det svårt att inte fascineras av det faktum att denna pulserande smältdegel av politiskt präglade budskap började med en tanke hos en enda människa. Olof Palme hade givetvis ingen aning om att hans första tal på det där lastbilsflaket i Almedalsparken 1968 skulle utvecklas till ett veritabelt Klondike för Sveriges politiska partier och intresseorganisationer. Knappast såg han heller hur tanken 40 år senare skulle inspirera andra länder i världen till egna ”Almedalsveckor”. De danska politikerna till exempel genomför sin version av ”Palmedalen” på Bornholm varje sommar. Jodå, så kallade man det förr.

Olof Palmes tanke har tänjts ut till en gigantisk och smått osannolik åsiktsarena. I år räknar man in ca 3 700 arrangemang som erbjuder möjligheter till nya insikter. ”Det är omöjligt att nå ut med sitt budskap” argumenterar de som anser att det är slöseri med tid och andra resurser att vara en del av det här. Det tror jag inte alls. Även i det lilla kan banbrytande tankar födas.

På fredag den 8 juli står Helsingborg Arena & Scen som arrangör för seminariet ”Kan kulturjournalistiken bli lite sportigare och sportjournalistiken mer kulturell?”. Och nej, alla kommer inte att vara där för att lyssna på när HD:s sportchef Daniel Rooth, teaterchefen Kajsa Giertz, kulturjournalisten Anneli Dufva och moderatorn Åsa Sandell, journalist och författare, lyfter frågan om hur kulturjournalistiken ska överleva i ett allt kargare medielandskap. Men de som kommer, de kommer faktiskt att bära med sig nya tankar om framkomliga vägar mot framtiden. De blir en del av en förändringsprocess.

Allt det som vi i dag kallar Helsingborgs stad, och som vi emellanåt känner stolthet över, det började också en gång i tiden med några personers tanke att ”här kan man nog slå ner bopålarna”. Tankar ska tänjas, inte tämjas.

Ulf Dahlström
Helsingborg Arena & Scen
Press, redaktionell utveckling och externa kontakter.

jjceguxo081fo1u2vpjk
Ulf Dahlström

Annonser

Energisurr i Almedalen

Almedalen surrar av energi. Och då menar jag inte alla de glada och energiska människor man möter på seminarier, mingel och i givande samtal. Temat energi har nämligen en framskjutande plats i det officiella programmet. Av 3800 arrangemang handlar 280 stycken om energi – alltifrån energismarta städer till förhandsreglering av elnät.

Men bara tio arrangemang handlar om biogas. Det borde vara mer. Ur ett svenskt och inte minst ett skånskt perspektiv, har biogas nämligen oerhört mycket att ge. Och i grunden är det så enkelt: rester och organiskt avfall ersätter fossila bränslen.

För de flesta av oss är väl sopor och avfall något vi helst vill slippa – men de blir allt attraktivare. Till exempel blir spillvärme, sågspån och restavfall till värme och ljus i våra hus. Utan att vi måste bryta eller utvinna nya råvaror.

Sak samma med biogas. Släng gödsel, matrester, slaktavfall och annat räligt i en tank, värm till mysiga 37 grader och ta ett steg tillbaks. Nu börjar det nämligen att jäsa.

Det som bubblar är metangas. Det är samma sorts gas som i naturgas. Men medan naturgasen är fossil, kommer biogasen från växt- och djurriket. Den är förnybar.

Och den brinner bra. Efter tvätt och lite finputs har man en prima gas som bland annat kan driva motorer.

Komprimera gasen till 200 bars tryck och du får fordonsgas. Kyl ned gasen till minus 162 grader och du får dynamit.

Eller i alla fall en vätska som liter för liter innehåller 600 gånger mer energi än gasen vid rumstemperatur. Och nu kommer det fina i kråksången. Denna kalla, flytande soppa, gjord på bajs och bananskal, kan användas istället för diesel i lastbilar och långtradare.

En tung långtradare kan alltså köra från Malmö till Stockholm på kodynga. Det kräver förstås en kallgasmack (som bland annat finns hos oss i Helsingborg) och lastbilar som anpassats för tekniken. Men dom finns. Våra två svenska världsmästare på lastbilar står redo med orderblocken.

Och gissa var råvaran finns? Den behöver inte pumpas upp från Nordsjön. Den kommer snällt in vid mjölkningsdags varje kväll. Eller läggs i facket för matavfall nån gång i veckan hemma hos dig och mig. Biogas kommer inte från Norge, Kuwait eller Sibirien. Den finns i en brun påse under diskbänken. Eller går i en hage nära dig.

Det är som med vindkraftverk. Ett enda normalstort vindkraftverk producerar tillräckligt med el för att driva 2000 elbilar under ett helt år. Också det i en hage nära dig.

Stoppar man in kodynga i jäsningen får man ut gödsel när det är klart. Som går tillbaks till åkrarna.

Biogas är grön ekonomi. Den skapar nytta av rester. Den är förnybar. Den skapar jobb i Sverige, minskar utsläppen och minskar oljeberoendet.

Den borde vara värd mer än en kvarts procent av en vecka i Almedalen.

Anders Östlund
Vd, Öresundskraft

h1t3al7x1h63katvhgao

 

En hållbar tråd genom Almedalen

Det finns en allt tydligare röd tråd som löper genom en stor del av alla tusentals seminarier under Almedalsveckan. Den tråden vävs allt starkare och blir mer och mer hållbar – precis som ämnen och teman får en allt tydligare hållbarhetsprofil.

Tisdagsförmiddagen inleddes i Øresundshuset med ett spännande event på temat checklista för Sveriges nästa IT-kommun. Årets dito, Helsingborgs stad, var värd med Joakim Jardenberg som lots tillsammans med en initierad och erfaren panel. I det löpande twitterflödet under seminarietimmen uppmärksammades kommentarer från panelen om att digitaliseringen måste driva på för en hållbar utveckling. Det finns så många vinster ur hållbarhetssynpunkt med en förfinad teknik och ett bejakande av den i våra olika verksamheter. Inte minst ur ett demokratiperspektiv där delaktighet och medinflytande kan stärkas och tas till nya nivåer med hjälp av smart teknik.

Efter en paus med luftning av lokalen rullade nästa seminarium ut från perrongen. Nu om höghastighetsjärnvägar – vad får vi för pengarna? Själva poängen med att över huvud taget diskutera och plädera för ett nytt järnvägssystem för att avlasta de befintliga stambanorna tar sin ansats i just ett hållbarhetsperspektiv. Minskad klimatpåverkan genom snabbare och mer klimatsmarta personresor i landet, större möjligheter till överföring av gods från väg till järnväg osv. Diskussionen kom också att handla om de ekonomiska aspekterna där man dock var överens om vikten av att ha säkrare kalkyler och en tydlig motivering för att göra denna satsning, det största infrastrukturprojektet sedan dagens järnvägsnät drogs genom landet för 150 år sedan.

För min egen del har eftermiddagen sedan handlat om att nätverka och samla intryck, inspiration och fakta inför ett par event under onsdagen där jag kommer att medverka. Det första handlar om att tillsammans med en rad kända politiker ställa VD:ar för en rad ännu mer kända stora företag mot väggen. En rolig idé som Hagainitiativet och 2050.se står bakom där politiker för en gångs skull själva får ställa frågorna och nu grilla företagsledningen för några av våra främsta spjutspetsföretag i klimatfrågor. På min lott föll, liksom för nya miljöministern Karolina Skog (MP), att rikta frågor till Coca Cola, Preem, Löfbergs och Fortum Värme medan exempelvis civilutskottets ordförande, Caroline Szyber (KD), kommer att pressa Siemens, Stena Recycling och Folksam. Hagainitiativets affärside är att lyfta fram och jobba med heta företag som tagit rejäla kliv och går före i klimatarbetet. Hållbarhetstemat är starkt inom näringslivet där man nu trycker på för att få politiken att skynda på arbetet. Spännande!

Under ett annat seminarium, arrangerat av TCO, är jag inbjuden att i ett panelsamtal berätta om Helsingborgs framgångsrika arbete med hållbar upphandling. Det som varit vårt framgångsrecept, och som rönt stor uppmärksamhet inom upphandlingssektorn, är vårt fokus på att följa upp de krav vi ställer vid upphandlingar på exempelvis miljö och socialt ansvar. Att ställa krav är enkelt men att följa upp och veta att kraven uppfylls är svårare och negligeras av alltför många inom den offentliga sektorn. Här ligger vi långt framme och noterbart är det stora engagemang som väldigt många företag visar, med en hög ambition om att göra rätt och bidra till en hållbar utveckling. Om detta ska jag samtala med företrädare för bl a Stockholm och Göteborg.

Det hade varit intressant och glädjande om partiledartalen den här veckan hade kretsat kring samma hållbarhetstema. Låt oss summera när veckan är över. Får vi än en gång konstatera att näringslivet otåligt förväntar sig mer av leverans från politiken? Eller får vi klara signaler kring vad våra politiska ledare vill göra för en starkare och mer hållbar tråd i samhällsbygget?

Lars Thunberg (KD)
Kommunalråd Helsingborg

Foto: Ola Wiklund

Vad gör Helsingborgs inköpschef i Almedalen?

Jag deltar i ett seminarium om hur upphandling kan användas för att nå målen i Agenda 2030 (se t.ex. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/). Seminariet heter ”Är juristerna ett hinder för hållbar upphandling.

Vad är ditt mål med att medverka i det?
Jag har som mål att berätta om Helsingborgs arbete med att integrera hållbarhetsfrågorna i inköps- och upphandlingsprocessen. Från SLF samverkar vi mycket med Miljöförvaltningen och Arbetsmarknadsförvaltningen, vi delar på flera tjänster och har börjat bygga upp en modell som vi ser ger bra effekt

Vilka hoppas du se i publiken?
Det vore förstås skoj att se många som inte normalt lyssnar till seminarier om hållbar upphandling, då gärna beslutsfattare från kommuner.

Vad hoppas du att seminariet kommer leda till?
Att många får upp ögonen för vårt arbete i Helsingborg, samt att många inser att detta inte alls handlar om juridik.

Var och när sker seminariet?
http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/37705?redir=%23eidx_3
6/7 2016 12:00 – 13:00
Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3, sal E30
För oss i Helsingborg handlar det om att ha ett strukturerat arbetssätt för hållbarhetsfrågorna, att knyta samman oss med miljöförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen så att vi nyttjar varandras kompetenser, säger Henrik Karlsson.

Möjligheter för utveckling för hållbart samhälle- inte minst för bruksorter

Under rubriken ” Hållbarhet – ger nya samarbeten och affärsmodeller” har jag medverkat i paneldebatt om möjligheter för utveckling för hållbart samhälle. Inte minst för bruksorter. Underrubriken löd Hur ser vår århundrades bruksort ut?

I panelen deltog Vinnova, Tillväxtverket, Hela Sverige ska leva, företagare, kommuntjänsteman och jag själv med politisk roll riks med perspektiv på bruksorten Bjuv som är en del av familjen Helsingborg.

En kommun som har en spetsindustri behöver utveckla flera ben att stå på. Det behövs en mix av olika företag i olika storlekar. Småföretagande är lokalt och är kittet i samhället över låg- och högkonjunktur. Större bolag är internationella och behöver förutsättningar av kompetens och geografi och tillväxtkraft, för deras förutsättningar spelar roll.

Skoltraditioner och synen på utbildning behöver förändras då det inte längre är enkelt att hitta ett jobb som det går att cykla till efter åk 9 alternativt gymnasiet. Den resan startar redan i förskolan med kreativt innehåll för att få barnen att växa i såväl självförtroende som uppgifter med detta. Då får vi kreativa individer som navigerar väl med i en föränderlig värld.

I förra veckan tillbringade jag en dag med en landskapsarkitekt och vi åkte runt i de tre kommundelarna Billesholm, Bjuv och Ekeby och tittade på miljöer. Det är oerhört nyttigt att få ett utanförperspektiv på den egna orten. Det ger nya synsätt och är därför en viktig ingrediens för att utveckla samhället.

Till detta kommer politiskt ledarskap som går från förvaltning till utvecklingskraft. Det kräver mod och passion och det kräver tydliga körorder till förvaltningen som får mandat att förändra. I detta ligger också att skapa ett stort mått av socialt kapital genom medborgardialoger. Förändringar kostar inte i alla delar pengar utan handlar mycket att tänka annorlunda mot gårdagen. Ett nära samarbete mellan kommun, näringsliv och organisationer, nyttja det geografiska läget. Nordvästra Skåne har en stor utvecklingspotential med olikheter som i sin helhet ska ge framgång.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson
riksdagsledamot Västra Skåne

Är sopor för billigt att bli av med?

2009 blev NSR tillsammans med Miljöförvaltningen inbjudna till COP 15, klimatmötet i Köpenhamn, för att berätta om Helsingborg Stads framgångar inom arbetet med lokala kretslopp.

När jag och Ulla Ingers kom dit blev vi båda förvånade över att vi själva var tvungna att ”ragga” upp åhörare till vår lokal längs in i Bella Center. Det var hård konkurrens, Obama co var där, men egentligen var inte detta problemet. Det jag inte var beredd på var att alla som fanns närvarande på mötet endast var inriktade på envägskommunikation – och det var inte att lyssna på andra!! Tillslut lyckades vi attrahera några indier, som sedermera besökte oss i Helsingborg.

Som vd för svenska mästarna i avfallshantering,  NSR, har jag nu bestämt mig för att delta i Almedalen på ett arrangemang av Lunds Universitet. Frågeställningen är om sopor är för billigt att bli av med? Kan tyckas enkelt att svara Nej! Men problemet är att vi idag konsumerar råvaror i den takt att vi skulle behöva tre jordklot.

Akademikerna hävdar att avfall- och återvinningsföretagen har fastnat i gamla affärsmodeller, strukturer och beteenden som medför att de riskerar att hindra utvecklingen mot ett samhälle med mindre avfall. NSR har genomgått en strukturförändring under de senaste fem åren som medför att vi inte bara är stjärnan i Sverige utan även internationellt vad avser cirkulär ekonomi.

Imorgon onsdag kl. 9.30 drar seminariet igång. Hoppas att vi slipper leta upp åhörare denna gången!

Lev cirkulärt!

Kim Osson, VD NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB)

Höghastighetsjärnväg – vad får vi för pengarna?

På fem månader har Catharina Håkansson Boman och HG Wessberg, båda regeringens förhandlingspersoner för Sverigeförhandlingen, gjort överenskommelser med samtliga 12 kommuner längs höghastighetsjärnvägen, exklusive storstäderna.

– Vi har mött ett starkt gensvar inom kommunerna. Vår rekommendation är att det blir tidig byggnation på sträckan Järna-Jönköping. Och vad är då en tidig byggnation kanske ni undrar. Jo, det är start 2017 med fortsatt ökat fokus på att planering- och byggnation. Utbyggnadsstrategin kommer senast 2017, och den ska tala om vilka ändpunkter som ska knytas ihop först. Vi hade hoppats att förhandlingarna gett oss en vägledning, men det har de inte. Alla kommuner är väldigt aktiva så en tidig byggstart hade varit bra om vi tolkar kommunerna, säger HG Wessberg.

Att det nu inte inkluderar storstäderna beror enligt Wessberg inte på brist på vilja utan det handlar om att det är så många objekt involverade. Det ligger en komplexitet i detta.

– En sak som är viktig är att vi måste slå vakt om och trimma det befintliga systemet. Det är inte antingen eller det får absolut inte ske, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon. Det är viktigt att vi utökar kapaciteten oavsett var besluten landar framöver. Satsar man bara på det befintliga systemet blir det stopp då har vi inte den kapacitet som vi behöver.

– Vi borde tala om att Sveriges karta ritar om. VI kan inte bara tala om ändstationer. Vi kan hålla på och ladda och laga men det håller inte, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Arbetsmarknadsregionen, bostadsmöjligheten och näringslivets fortsatta utveckling är viktigt. 230 miljarder är mycket pengar, men det rör sig om en tid på 19-20 år och då är det inte så mycket pengar utslagen på tid. Inom Linköpings kommun ser vi vilken otrolig betydelse järnvägen har haft och kommer att ha. Det kortar pendlingsavstånden och öppnar upp för ett större område att agera i, säger Kristina Edlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Linköpings kommun.

– Det viktigaste är rörligheten och attraktiviteten på platsen. Det räcker inte enbart med en station. Det krävs mer..titta på det som redan finns och skapa nya platser. Det som redan finns är betydligt mer än det som ska byggas. Det måste vara en helhetssyn och vi måste ha ett regeringssystem som vågar, säger Susanne Rikardsson, vd för Fastighetsägarna Syd.

Slutligen hur kan man då övertyga de kritiska HG Wessberg?
– Jag tror att en debatt är hälsosam och jag tycker att det ska man bemöta genom att både tala om det nya perspektivet och ta hand om det befintliga systemet. Gör vi ingenting så slutar tågen att gå! Så enkelt är det, avslutar HG Wessberg.

Bild från vänster: Johan  Trouvé, Kristina Edlund, Susanne Rikardsson och HG Wessberg.

Intervju med HG Wessberg följer här:

Här kan du se sändningen från seminariet: