Etikettarkiv: #almedalen2016

Ett sista inlägg

Det är söndag och sista dagen på almedalsveckan 2016. Många har nu lämnat Visby efter intressanta möten, diskussioner och seminarium och nu har det även blivit dags att summera veckan på almedalsbladet.

  • 6007 unika besökare
  • 8645 visningar
  • 52 publicerade artiklar

Men det slutar inte här. På almedalsbladet har vi tillsammans skapat artiklar inom en mängd olika ämnen från massor av olika författare. Så fortsätt dela och sprid almedalsbladet i dina kanaler.

Den här veckan har inläggen handlat om allt från lök till digitalisering, om integration och att engagerna invånare, om skolan, om äldrevården, om maktfrisyrer, om innovation och att våga testa.

Och att våga testa är ju precis vad Almedalsbladet handlar om. Almedalsbladet började som en test men med totalt 15 000 unika besökare på två almedalsveckor tror jag vi är något på spåret.

Tack alla ni som bidragit med material, perspektiv och kunskap till Almedalsbladet. Själv har jag lärt mig jättemycket.

På återseende!

Foto: CC by Joakim Berndes.

Annonser

Fler kommuner borde följa Helsingborgs goda exempel

Idag är det Moderaternas dag i Almedalen. För oss moderater finns ett antal politiska ingångsvärden som vi inte kompromissar med, ett utav dem är ordning och reda i ekonomin.

På flera håll i kommunsverige är den ekonomiska utmaningen stor och samtidigt visar den demografiska utvecklingen på en framtid där allt färre personer ska försörja allt fler. Det innebär inte minst att den kommunala vården står inför stora utmaningar. För att möta den utvecklingen krävs flera åtgärder och en av de allra viktigaste är att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Digitalisering och innovation bidrar inte enbart till ökad effektivitet inom välfärden, utan är också en förutsättning för att sänka kostnaderna på lång sikt.

I Helsingborg, Sveriges IT-kommun 2015, är digitalisering en självklar del av alla stadens verksamheter. Framförallt när det kommer till välfärdsverksamheterna – skolan, vården och omsorgen. Vi arbetar strategiskt med att inspirera och stimulera stadens olika verksamheter, från förskola, skola och äldre till stadsbyggnad och miljö, till att med hjälp av digitala tjänster förbättra kvaliteten och servicen till helsingborgarna.

Digitalisering och allt det för med sig påverkar naturligtvis mer än enbart kommuners ekonomi. Det skapar möjligheter för nya typer av undervisningsmetoder i skolan, nya möjligheter att effektivisera och individanpassa äldrevården, ökar stadens attraktivitet som turistmål och bidrar till ökad tillgänglighet i olika former för både invånare och besökare. Genom att anamma de möjligheter digitalisering och internet för med sig kan man skapa en attraktiv stad som står stark i hög konkurrens.

I Helsingborg vet vi att det är nödvändigt att använda internets alla möjligheter för att skapa en attraktiv stad för invånare, företag och besökare. Därför har jag och Blågröna Helsingborg varit tydliga med att Helsingborg både ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur och vara ledande i att ta tillvara internets alla möjligheter i stadens verksamheter, inte minst skola, vård och omsorg. För att värna långsiktigt god ekonomi och utveckling av centrala verksamheter bör fler kommuner följa Helsingborgs goda exempel.

Peter Danielsson (m) kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg

”Den stora solidariska integrationsrörelsen”

Det verkligen sjudade av integrationsfrågor detta år på Almedalen. Då jag, utöver att vara företagare, varit med och dragit igång egna initiativ under hösten, var det ett ämne jag också ville lyssna och prata mycket om denna vecka.

Insikter

Det görs väldigt mycket 
Vi kommer nog se tillbaka på året 2015 / 2016 som just det – den stora solidariska integrationsrörelsen. Eller något sådant. Och jag tycker det är skitbra. I början tänkte jag att det var dumt att många gjorde liknande saker (se till exempel bara på kompisbyrån, öppna dörren och Welcome!, som alla angriper samma problem, att lära känna nya). Men jag tycker nu att en massa initiativ faktiskt är bättre. Ett stort centralt initiativ eller projekt hade nästan garanterat tagit längre tid, samt så finns det en enorm styrka i att många fler personer engagerar sig i att starta initiativ. Jag inser jag själv inte alls har brunnit lika mycket för att hjälpa vänner med sina initiativ, jämfört med hur jag har brunnit för att hjälpa de initiativ jag själv varit med och startat…. Så att många startar saker är bara bra – vare sig en app, eller ett lokalt språkcafé. Det är verkligen en gräsrots rörelse vi ser just nu – och det är bra. Detta var också en av anledningarna jag drog igång ett eget samtal under veckan, för att göra det möjligt att dela med sig av erfarenheter (som du kan läsa mer om här)

Jobb är kritiska
Arbete är kritiskt för individen för att komma in i samhället, men lika kritiska för många delar av samhället att fortsätta kunna hitta personal. Man hör från flera håll att många som kommer hit har möjlighet att jobba inom områden som Sverige har brist i. Personer för industrin, så som svetsare, som alldeles för få utbildar sig till. Eller som lärare eller inom vården, som har samma kompetensproblem. Men trots att efterfrågan finns, från båda parterna, är det svårt. Många lyfte fram att just “förhandlingen mellan parterna”, dvs fackförbunden, var ett stort problemet. Krav på kunskaper som kanske inte är så relevanta, eller krav på att jobba heltid, när det kan vara bättre att jobba deltid och kombinera med studera SFI. Men här känns det väldigt olika mellan olika yrkeskårer. Detta är problem som behöver lösas, men jag vet inte hur.

Möten
Det är i mötet integration sker. Detta var en insikt som förstärktes av alla de samtal som jag hade under veckan. Om varje svensk hade träffat en med utländsk bakgrund, och lärt känna den individen, hade allt varit löst. Det är så mycket mjuka värden i ett samhälle, som inte går att förklara eller lära ut systematiskt – man måste lära känna varandra för att förstå.

”Jag önskar att alla anställda fick göra yrkesdörren på arbetstid”

– ett önskemål av Amelie Silfverstolpe, på Axfoundation, på seminariet ”Etablera fler snabbare – för bättre integration av nyanlända”.

Näringslivuppropet
Näringslivsuppropet är väldigt bra. Det var väldigt kul att det togs till Almedalen av Navid, Yasemin och Jenny. Just fokuset på samtal och att lyfta fram saker är väldigt värdefullt, och det kändes som väldigt kul att det blev så mycket samtal och kontakter som knöts på det eventet.

”Vi ser inte våra egna fördomar. Vi tycker det är bra att andra gör något, men just vi själva är fast i våra rutiner”

– En representant för ABB, när hon fick frågan “vad är största missförståndet kring integration i näringslivet” under Näringslivsuppropet.

Konkreta saker jag tar med mig

Till Helsingborg
Saker jag tar med mig till det vi gör med Integratörerna Helsingborg:

  • Vi borde hjälpa kompisbyrån, helst ihop med Helsingborg Stad
  • Vi borde hålla kontakt och hjälpa de som arbetar som bemanningsbolag med nyanlända, så som AAA integration och Just Arrived.
  • Yrkesdörren, som axfoundation står bakom, som är ett slags yrkesmentorsprogram men nationellt. Det borde vi stötta eller få Helsingborgs Stads yrkesmentorsprogramm att bli involverad i.

Andra bra initiativ jag såg under veckan

  • AAA integration och Just Arrived, som båda just vill komma igång med att lösa jobb för nyanlända, på två lite olika sätt.
  • Snabbspår hos arbetsförmedlingen, som är att ta bort barriärer med validering i mer än 20 branscher, för att personer kan ta tillvara på tidigare kompetens snabbare.
  • Samlingsplatser för initiativ som görs: både Integrations akademin och mighub, som båda är ”work in progress”, men kommer underlätta i framtiden. Värdefullt.
  • Stena fastigheters initiativ och engagemang, så som Highway to work.

Sammanfattning

Det händer väldigt mycket. Jag har sett många på olika seminarium, både från företag, från civilsamhället och från myndigheter som imponerat mycket. Framförallt starka personer, så som Angeles Bermudez-Svankvist på migrationsverket, som verkar vara en super-kvinna när det gäller dessa frågor.

Men jag lämnar Almedalen med både hopp och oro. Det görs väldigt mycket, och ett helt enormt engagemang visats av så många i Sverige senaste året. Men det är också många strukturella hinder, som gör att det är så dumt svårt ibland. Kompetenskartläggningar som tar tid. Fackförbund som ställer krav som bara är bra för deras medlemmar, och inte för samhället i stort. Bristen på integrationsprocesser, så som lära sig svenska, under asyltiden. Alla dessa är komplexa ämnen, som är svåra att lösa för det är olika myndigheter eller organisationer som måste komma överens. Men jag önskar man anstränger sig extra mycket, och kommer kunna lösa de snabbt. Det är dessa processer som avgör om vi kommer ha stora problem om 5 – 10 år, när effekten av detta först blir synliga, eller inte.

Djupare information

Dessa seminarier är de bästa jag såg som spelades in. Jag rekommenderar dem, för de ger ett helhetsbild känns det som.

Migrationsverket panel: ”Från toppen till botten – om den tidsbegränsade lagen som ska anpassas till EU:s miniminivå

Lunds Universitets och Region Skånes seminarium i Øresundshuset: ”Hur får vi snabbare in nyanländas kompetens på arbetsmarknaden

Utöver det vill jag gärna tipsa om dessa två, som spelades in men inte verkar vara online än:

  • Grant Thorntons seminarier: ”Kan framgångsrik integration få fler företag att stanna och växa i Sverige
  • PwCs seminarium: ”Snabbare etablering”


Författare:
Karsten Deppert, företagare som startat översättningsbolaget Contentor, driver träningsappen MotioMera, samt personen bakom entreprenörscommunityn Mindpark och E-commerce Park. Han är sedan hösten 2015 även aktiv i Integratörerna Helsingborg. Du kan följa hans blogg här.

Bildcred till: Hampus Jakobsson

Nyfödd i Almedalen

2016 var mitt första år i Almedalen. Jag landande i söndags på Visby flygplats. Mitt bagage kom sist på bandet, så när jag gick ut mot taxikön för bokade bilar hade den redan växt sig lång.

Jag ställde mig laglydigt i kön för de som hade bokat taxi, medan jag frustrerad såg på hur kön till obokade minskade betydligt snabbare. Men när jag stod där började jag lyssna till de samtal som pågick runt omkring mig. ”Vad ska du prioritera i år? Det här är femte gången jag är här. Har ni fixat cyklar? Vem tar första passet på scen? Ska ni livesända?  Imorgon ska det bli uppehåll i alla fall. Jag ska höra alla politikertal på kvällen, det är mitt mål.”

Mål, tänkte jag för mig själv. Hur enkelt är det egentligen att hitta ”mitt” mål med nästan 4000 programpunkter att välja bland? Jag började scrolla i Almedalsappen där jag redan på hemmaplan i Helsingborg försökt göra en grov utgallring av vilka punkter som skulle kunna intressera mig. Jag blev dock varse ganska snabbt att här krävdes rutin och lokalkännedom för att som ett proffs kunna glida mellan ett evenemang till ett annat. Att har varit här tidigare kändes som en förutsättning för att få godkänt betyg i sin planering. Jag gav upp…fortsatte fokusera på taxikön. Mina härliga kollegor från Helsingborgs stad hade nu lotsat mig fram till taxitältet där vi fick nummer ett i kön. Det innebar för oss att vi lämnade flygplatsen sist av alla. Jag insåg då liksom med appen att inget är logiskt och förståeligt förrän man upplevt det här i Visby.

Efter några minuter i taxin var vi framme på Hotell Tott – det hade alltså gått snabbare att promenera till hotellet. Ännu en erfarenhet rikare.

Vi checkade in och fick nyckelkorten till vår bungalow. Fyra tjejer i ett litet hus. Sovplatserna hade vi delat upp redan innan ankomst. Jag fick vardagsrummet och en jättebred säng. Här skulle jag sova gott.

Vi lämnade stugan, checkade ut våra cyklar. 971 blev min och fråga mig inte hur många gånger jag letade efter den lilla nyckeln under min vistelse.

Väl på plats innanför murarna inleddes min första heldag med att fokusera på redaktörskapet på almedalsbladet.se. Tidig morgon var vi igång och redan veckan innan hade vi förberett lite av innehållet. När allt i redaktionsinkorgen var publicerat återkom jag till almedalsappen. Jag gjorde ett nytt försök till att bygga min dag.

Jag hamnade på Hej Digitalts seminarium, som handlade om ”Hur öka takten på Sveriges digitalisering – varför går det långsammare än i andra länder?” Intressant samtal som utmynnade i ett inlägg på almedalsbladet.se. https://almedalsbladet.se/2016/07/04/hej-digitalt-hur-oka-takten-pa-sveriges-digitalisering/.

Väl inne i ”almedalsflowet” så går tiden snabbt. Redaktörskap, samtal, möten och regnponchos. Ja, det där sista var kanske lite otippat. Jag fick stå som entrévärd i Öresundshuset några timmar. Sålde in en väderprognos som innebar att ”imorgon kan det bli regn, lika bra ni tar en regnponcho här”. På bollen stod #jagvillpåverka och så Helsingborgs stads logotype. Kan tänka att många blev glada för sin boll när regndropparna gjorde sin entré på onsdagsmorgonen. Ni kan titta på Instagramkontot Helsingborg om ni vill se mer.

Vad mer kan jag säga om min första Almedalsvistelse? Jo, jag förstår att jag med all rätt kan kalla mig nyfödd. Så om det blir en andra gång för mig i Almedalen ska jag inte checka in för tidigt så väskan kommer sist, inte boka taxi utan ta kön för obokade eller gå till hotellet, planera mitt deltagande betydligt bättre genom almedalsappen och sätta cykelnyckeln i ett band runt halsen. Det som dock gärna får vara som i år är resesällskapet. Så tack för mig Almedalen.

Cecilia Lundgren
kommunikatör, Stadsledningsförvaltningen Helsingborgs stad

Foto: jag tillsammans med min kollega Carl Rydh tagen av Martina Röhmer.

Men människan då?

Teknik, digitalisering, e-hälsa, välfärdsteknologi – begreppen är många och det låter ju så tekniskt…

Men var hamnar människan i detta virrvarr av tekniska termer? Har vi glömt bort medmänsklighet, värme och omtanke? Var är livskvaliteten?

Det är just det som är det fina i den digitala kråksången.

Vi tappar inte fokus på människan för att vi ser möjligheter med tekniken!

Och det finns många möjligheter för framtidens vård och omsorg med digitala och tekniska lösningar som verktyg. Med smarta lösningar kan vi underlätta vardagen men också ge kvalitet och trygghet för såväl kunder som kollegor.

Den tunga och fysiska omvårdnaden kan underlättas, med hjälp av olika tekniska hjälpmedel.

Mobila trygghetslarm, sängsensorer, digital tillsyn och nyckelfria lås ger en säkerhet för våra kunder och hjälper dem att vara mer självständiga. Mobilt journalsystem, digital signering och elektronisk nyckelhantering underlättar i jobbet för våra kollegor. Och ger tid över.

Det är just det som är poängen med tekniken, att kunna ge mer tid till samvaro där kollegorna i omsorgen ska kunna ägna sig mer åt kundernas sociala behov.

Teknik kan också användas i socialt syfte. På våra vårdboenden kan våra äldre läsa tidning och lägga patients på läsplatta. Många mejlar och skypar med barn och barnbarn. Det finns filmdukar, projektorer, clevertouch och google-cykel – för att ta del av världen utanför. I samarbete med stadens kulturella instanser kommer vi till hösten visa teater och konsert live – via skärm på våra boenden. Det vill säga, våra hyresgäster kan från sin egen sköna soffa få uppleva föreställningen samtidigt som den spelas på teatern i stan. Det ger livskvalitet!

Detta och mycket mer kan också vara ett sätt att attrahera framtidens kollega inom vård och omsorg. Prognoser säger att det i Sverige kommer att fattas 100 000 kollegor i omsorgen år 2023. Vi måste hitta sätt som lockar dagens och framtidens ungdom. Kanske når vi en bit på vägen med bra digitala förutsättningar där det tunga, fysiska jobbet underlättas och det finns tid över till social samvaro? Och där vi kan vara medmänskliga, ge omtanke och bidra till livskvalitet för de vi finns till för?

Det tror jag!

Författare: Cecilia Röstin, kommunikationschef, vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad.

#VarförSkola med #Skolvåren och om hur det trendar i Almedalen

#Skolvåren startade i februari 2013 på Twitter med att fyra kvinnor fann varandra under sökhashtagen skola. Där och då myntades uttrycket #VarförSkola som sedan dess varit ingångsfrågan i all verksamhet #Skolvåren tar sig för.

Sedan starten byts den inre gruppen av initiativtagare ut successivt till att bestå av dem som för varje enskilt uppdrag #Skolvåren tar sig an bäst är lämpade utifrån kunskaper, kontaktnät och förmågor att driva #Skolvåren ännu lite längre fram, ännu lite högre upp i samhällsdebatten om skola, men framför allt – om livet i skolan och om ämnesinnehåll som vi önskar ska vara mer synkront med samtiden snarare än historisk bild av framtida kunskapsbehov.

I årets Almedalsvecka arrangerar vi fyra stycken Walk and Talk. Vi har ingen fast lokal för dessa vandringssamtal, men eftersom vi utgått från samma gatuadress sedan 2014 så är det promenadsträckan Skeppsbron 6 till utkiken vid Kärleksporten som är vår lokal. Till dessa WnT bjuder vi in att delta via sociala medier, twitter, facebook, snapchat, instagram och periscope, vilka är de plattformar vi använder förutom hemsidan skolvåren.se . Årets tema på samtalen är ‘Jag lyssnar på unga för…’ som vi samarrangerar med gruppen #flerunga. Vi har fått ett enormt gensvar i alla tänkbara organisationer med samma intresse för utveckling av utbildning för barn och ungdomar. Du kan alltså följa #Skolvåren på plats i Almedalen, live via facebook och periscope samt digitalt i alla sociala medier.

#Skolvåren är en ideell rörelse med en löst strukturerad medlemsformalia. Vill du bidra så gör du det med de kvaliteter och de förmågor du har som för rörelsen framåt. I #Skolvårens grupp hittar du pedagoger, skolledare, skolchefer, elever, företagare, politiker, föreningar och inte minst föräldrar. Att driva en organisation på det viset är relativt ovanligt men blir allt vanligare. För oss innebär det bland annat att vi kan driva vårt arrangemang i Almedalen likt ett professionellt uppbyggt företag eftersom kompetenserna finns i firman så att säga. Jante existerar inte, det är en starkt bidragande faktor till framgång. Den som vill göra egen karriär i skolfrågor trivs inte i #Skolvåren. I år märker vi att politikerna i Almedalen talar mycket om ett av våra ledord, tillsammans. #Skolvåren skapas av alla deltagare i debatten – i möten, där nätverk byggs, tankar provas och förställningar utmanas.

Vi har en grupp, i år åtta personer, på plats som sköter och roddar det synliga och praktiska arbetet med att driva arrangemanget Walk’n Talk, att knyta kontakter för framtida projekt, delta i samtalet på plats för utveckling och inte minst i politiken. Vi har två personer som har vad vi kallar fastlandssupporten som håller koll på de sociala mediernas flöde som rör #Skolvåren och ser till att rätt fråga går till rätt person i eller utan för #Skolvåren och att svaren kommer tillbaka till rätt personer.

Fastlandssupporten roddar med allt från vägval mellan seminarier, transporter under veckan, väderprognoser, håller hemsidan uppdaterad, klipper film, lägger ut och allra mest bistår vi med bakgrundinformation till nya kontakter som Mobila teamet knyter på plats i Visby.

Det finns en måhända populistisk önskan om att skola skulle kunna vara något annat än vad skola är idag. Dagens skola är inte dålig, men den är inte heller optimal för de som vistas där. Det finns utvecklingsmöjligheter. Det kan gälla allt från lektionsupplägg till arbetsmiljö för alla som vistas i skolan. För #Skolvåren är det en riktig dörröppnare att ställa frågan #VarförSkola. Frågan väcker nyfikenhet, irritation, lust och väldigt mycket engagemang.

Det är engagemanget från andra som gör #Skolvåren så framgångsrik, i Almedalen och i riket i övrigt alla andra veckor. Det är grundfrågan och intresset för att skapa en framtid som hänger samman med sin samtid som bidrar till att intresset ökar för vår verksamhet och för vårt sätt att driva organisation för utveckling.

Vi är stolta skolvårare. Tack vare Skolvåren träffas människor både irl och i sociala medier för att pröva tankar tillsammas, bygga nätverk och utvecklas. Vi kanske inte håller med alla men vi vill att alla röster ska höras, alla stenar ska vändas på och alla lösningar prövas för att bygga en skola som tar oss in i framtiden där varenda unge är viktig och får vara sitt bästa jag! För vi gör inte detta bara för oss, även om det är roligt. Vi gör det för eleverna, de som är unga idag, de som är samtiden och framtiden.

#Skolvåren i #Almedalen  2016

Du finner oss i sociala media
Twitter, Snapchat och Instagram  @skolvaren
Facebook  Blogg Hemsida

 

En knuff i rätt riktning

Några intensiva Almedalsdygn är över och från en fiskebod på Stora Karlsö kommer nu mina reflektioner.

Inför Almedalen funderade jag över hur otroligt mycket som hänt sedan förra årets Almedalsvecka. Och över att jag känner mig ovanligt berörd. Två frågor har för mig överskuggat allt annat – den stora flyktingvågen och arbetet med Sverigeförhandlingen.

Till Almedalen åkte jag med tre målsättningar:

1. Knyta minst tre nya kontakter som känns relevanta att följa upp under hösten.
2. Få med mig minst en god och genomförbar idé hem.
3. Skriva i Almedalsbladet.

Hur gick det då i Almedalen?
Den första dagen var jag svårflörtad! Tyckte det var mycket gammal skåpmat och att det tycks för mycket och görs för lite!Susanne Duvalls bild2

Men så infann den sig – Almedalskänslan. Känslan av att alla är på plats, att de viktiga frågorna lyfts och att det faktiskt händer saker. Tankarna började spinna och målen uppfylldes liksom av sig självt!

Med mig till fiskeboden (hoppas de hänger med ända hem till Rådhuset också) har jag:

1. Tre namn på personer jag mött, samtalat med och inspirerats av. Jag ser fram mot hösten då jag kommer att ringa ett samtal till Båstad, ett till Göteborg och ett till Linköping.

2. Idén som hamnat överst i bagaget handlar om att med största vänlighet knuffa människors beteende i en hållbar riktning, utan att ändra deras värderingar. Metoden kallas ”nudging” (ingen vedertagen term har utkristalliserats på svenska) och går att använda på de flesta beteenden med negativ miljö- eller hälsopåverkan.

En riktigt rejäl knuff i rätt riktning skulle man kunna säga att staten, genom Sverigeförhandlingen, gav Helsingborg i förra veckan då vi beviljades nästan 250 miljoner kronor till nya högkvalitativa busslinjer och till omfattande cykelåtgärder i form av nya säkra cykelparkeringar och cykelbanor. Så att ”nudga” för hållbara resor känns givet!

Mer om handslaget mellan Helsingborgs stad och Sverigeförhandlingen finner du här:

3. En publicerad artikel i Almedalsbladet!

Efter Almedalen känns det ovanligt påtagligt att det inte är spår, asfalt och fordon det handlar om. Infrastruktur är ett medel. Målet är att människan, såväl den som trampat den skånska myllan i generationer, som den som just pustar ut efter en vansklig färd över Medelhavet, ska må bra. För det behövs det ett friskt och välmående jordklot. Och jag lovar att jag ska knuffa så in i för att det ska må bra!

Knuff, knuff!
Susanne Duval
Infrastrukturstrateg i Helsingborgs stad