Etikettarkiv: miljonprogram

Engagera invånarna för att skapa meningsfulla platser i staden

1jessicaKarolina Skog, miljöminister med ansvar för stadsmiljöavtalen och Alice Bah Kuhnke, kulturminister inledde seminariet Social hållbarhet – hur får vi det att hända?

Social hållbarhet och att bygga en stad för alla är angelägna ämnen i Almedalen i år. Inte så konstigt eftersom vi står inför utmaningen att bygga 700 000 bostäder under de närmaste 10 åren. Flera stora utbyggnadsprojekt pågår runt om i landet, både i stadskärnorna samt i de omkringliggande stadsdelarna. Men hur gör vi det bra?

En central fråga är vilka lärdomar vi har gjort från tidigare byggperioder som de på 60- och 70-talen under miljonprogrammets era och hur vi nu får en möjlighet att rätta till tidigare misstag och rädda städer och områden som är eller varit utsatta.

Utmaningen är att utveckla städerna med fler bostäder och samtidigt skapa meningsfulla miljöer. Hur fyller vi glappen med innehåll mellan husen men också i husen och vem bestämmer vad innehållet ska vara?

Enligt Göteborgs stad är utmaningen att skapa goda fysiska förutsättningar för att det oväntade ska kunna hända. Och det finns mycket kunskap om vilken roll gestaltningen spelar och vilka värden den skapar. Inte minst i Göteborg och där de sedan några år tillbaka jobbar med Jubileumsparken i Frihamnen och som ska utvecklas från industrihamn till blanda stad. Området är en del i stadsutvecklingsprojektet Älvstaden. Jubileumsparken är en mötesplats som skapas av alla och för alla. En plats som först utvecklades med en strand, sedan en bastu och från i år finns också ett bad. I arbetet har de tagit hjälp av olika konstnärer som reflekterat och tolkat platsen när de skapade lekfull konst med vattenkonstverket Berget.

Ett annat exempel är Sundbyberg som inledde ett samarbete med konstnären Kerstin Bergendal i samband med utveckling och förtätning av Miljonprogramsområdet Hallonbergen. Kommunen hade misslyckats med tidigare dialogarbete vilket lett till många överklaganden av planer. De fick möjlighet att pröva en ny metod. Kerstin fick fria händer för dialog om stadsdelens nuvarande identitet och framtida utveckling. Målet var att införa deltagarnas perspektiv och förslag  i stadens planarbete.

– Att anlita en utomstående part ledde både till bättre dialog, kunskap om viktiga platser och dess betydelse för invånarna men också värdefulla förslag som var bättre än utgångsförslaget. De goda dialogerna ledde också till färre klagomål, säger Jonas Nygren, som var kommunstyrelsens ordförande i Sundbybergs stad under den här perioden.

Att lyssna och vara lyhörd för den lokala kunskapen som finns för en plats eller ett område är en förutsättning för att få människor att känna sig trygga och dela med sig av sina drömmar. Något att ta avstamp i för det fortsatta arbetet av utvecklingen av gestaltning och innehåll av våra platser.

Statens konstråd driver flera projekt som handlar om att producera offentlig konst i miljonprogrammets områden tillsammans med de som bor och verkar i området. Satsningen ska utgår från de boendes behov och önskemål för att stärka insatser inom kultur- och demokrati i områden med lågt valdeltagande. Målet är att genom konst och konstnärliga arbetsmetoder i stadsbyggnadsprojekt och utveckling av metoder för invånarinflytande.

I Helsingborg pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt både i de centrala delarna och i miljonprogramsområden. Gemensamt för dessa är också att de ska bidra till socialt hållbara områden. Ambitionerna är höga om att skapa attraktiva och spännande platser där människor vill vistas. Och det är jättebra, frågan är hur vi når dit. Hur skapar vi meningsfulla platser och innehåll och där invånarna vill vara och känner igen sig?

Vi har möjligheten att nu i ett tidigt skede involvera helsingborgarna i arbetet med att utveckla de gemensamma platserna och fylla dem med meningsfulla uttryck, inte minst i den offentliga konsten. Något som också kan bjuda på oväntade och lekfulla inslag. Jag vill se det hända på bred front i Helsingborg. Och om det utmanar och är möjligt så är det i Helsingborg.

Text: Jessica Engvall, Helsingborgs stad.

Bilden av ett miljonprogramsområde!

Bostadsområdet Drottninghög är ett otryggt och dåligt område. Säger personer som oftast inte ens varit där. Vad finns det egentligen för bilder av ett miljonprogramsområde och vad kan vi göra för att förändra den?

Just nu besöker du Almedalsbladet som är en hemsida med möjlighet att uttrycka åsikter och dela med sig av berättelser från Almedalen. Men varför skapade vi Almedalsbladet? Föregångaren och inspirationen är Drottabladet.se, en hemsida för alla oss som är en del av miljonprogrammet Drottninghög i Helsingborg.

Drottabladet skapades med syftet att synliggöra alla de aktiviteter och evenemang som pågår i området. På Drottninghög finns ett 20-tal olika aktörer med olika kommunikationskanaler och för att de boende skulle orientera sig så fick de besöka trappuppgångarna, soprummen, biblioteket, en app och flera olika hemsidor. När vi frågade de boende vilka aktiviteter som de tyckte saknades i området var det många aktiviteter som redans fanns – man visste bara inte om det!

Lösningen på detta problem blev Drottabladet.se – som startades gemensamt av verksamheterna under en förmiddag tillsammas med vår fd Internetchef Joakim Jardenberg. Men för oss handlar det om så mycket mer än att skapa en gemensam hemsida.

Drottninghög har och har haft ett oförtjänt dåligt rykte, både i media och bland andra helsingborgare. Trots att många av invånarna på Drottninghög trivs i sitt område och inte alls känner igen sig i den bilden som målas upp av andra. Men vad kan vi göra för att nå ut med invånarnas berättelser från området och påverka bilden av hela Drottninghög?

För oss blev svaret att låta alla som vill och som är del av Drottninghög berätta sin berättelse om området på Drottabladet. Verksamheterna, de boende och företagen, ja de som faktiskt har en koppling till området kan via Drottabladet göra sin röst hörd.

Vi bestämde att alla som vill får skriva på Drottabladet, det är inte Helsingborgs stad eller någon av verksamheterna som äger Drottabladet – det gör redaktörerna tillsammans. Alla redaktörer är själva ansvariga för sina egna inlägg, det finns igen redaktör som korrekturläser texterna.

För oss handlade det om att sänka trösklarna och våga testa en ny metod, det behöver inte alltid kosta så mycket. Hemsidan är byggd i gratisplattformen wordpress och marknadsförningen gör vi tillsammas.

Och precis som Drottabladet.se  så är inte Almedalsbladet bara en vanlig en hemsida – det är ett demokratiskt verktyg där just du som har en koppling till Almedalen, både på plats och digitalt, kan göra din röst hörd.

Bild1 Bild2